Samspelet mellan arv och miljö och astma hos barn kartlagt

Publicerat 2016-12-05 13:48. Uppdaterat 2016-12-05 15:16

Astma är den vanligast förekommande kroniska sjukdomen hos barn. Vilka mekanismer som ligger bakom vet man inte exakt, men arv och miljö tycks samspela. Forskare vid bland annat Institutet för miljömedicin har nu genomfört den första studien där man analyserat hela arvsmassan för att titta på individers känslighet för luftföroreningar och risken att utveckla astma.

Samband mellan luftföroreningsexponering från vägtrafik och försämrad lungfunktion och astma hos barn är välkända. I studien, en födelsekohort med barn i Stockholmsområdet som följts från födseln upp till 16 års ålder, har forskarna i ett stort samarbetsprojekt identifierat genetiska faktorer som delvis kan förklara sambandet mellan luftföroreningsexponering och uppkomsten av astma. Genetiska variationer i hela arvsmassan studerades hos mer än 3300 barn i studien, och uppföljning av de identifierade generna gjordes för att studera funktion i form av genreglering och genaktivering i olika vävnader.

Förhöjda halter av luftföroreningar under barndomen kunde kopplas till astma, men påverkan sågs bara hos barn som hade ett visst genetiskt arv. Två av de identifierade generna, ADCY2 och DLG2, har i andra studier kopplats till lungfunktion och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Just nu pågår en 24-års uppföljning av BAMSE-projektet där forskarna kommer att följa upp alla studiedeltagare med bland annat lungfunktionsundersökning för att närmare studera sambandet mellan astma i barndomen och förstadier till KOL.

Epigenetiska förändringar, där molekyler sätter sig på vårt DNA (t.ex. metylering) för att reglera hur mycket olika gener aktiveras, är en mekanism som har föreslagits vara kopplingen mellan miljöexponering och sjukdomar som astma. I studien sågs att luftföroreningar speciellt påverkade bindandet av molekyler till en av de identifierade generna, DLG2.

Vi testade både på individer i BAMSE-studien samt i kontrollerade experiment på vuxna som utsattes för dieselavgaser i exponeringskammare, säger studiens försteförfattare Anna Gref. Vi fann också att luftföroreningsexponering påverkade uttrycket av ADCY2. ADCY2 är involverad i cellers svar på yttre stimuli. Denna mekanism är involverad i många sjukdomar och är idag en vanlig måltavla för läkemedel, fortsätter Gref.

Studien visar att det är viktigt att studera arv och miljö tillsammans för att identifiera känsliga grupper i samhället och för att hitta nya måltavlor för läkemedelsutveckling. Studien belyser också vikten av att studera arv och miljö på flera nivåer genom att analysera genetisk variation, reglering och genuttryck för att förstå hur sjukdomar uppstår.

Ytterligare information lämnas av

Mobiltelefon Anna Gref: 070-2340127

Docent

Erik Melén

Telefon: 08-524 875 08
Enhet: Miljömedicinsk epidemiologi
E-post: Erik.Melen@ki.se

Mobiltelefon Erik Melén: 070-6689194

Publikation

Studien publiceras i American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine. Den har finansierats från Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Stockholm Läns Landsting (ALF) samt Forskningsrådet FORMAS.

Originaltitel: Genome-wide Interaction Analysis of Air Pollution Exposure and Childhood Asthma with Functional Follow-up