Projekt: Stressrelaterad psykisk ohälsa – förebyggande insatser på arbetsplatsen (SPA-projektet)

This page in English

Stressrelaterad psykisk ohälsa är idag tillsammans med muskoskeletala besvär den dominerande orsaken till produktionsbortfall och sjukfrånvaro. Riskerna för att utveckla stressrelaterad psykisk ohälsa är idag välbeforskat, däremot är det mindre beforskat hur detta framgångsrikt kan behandlas eller förebyggas på arbetsplatser genom interventioner.

Metod

SPA-projektet avser att utvärdera metoden Productivity Measurement and Enhancement system (ProMES). Metoden är främst utvärderad för produktionsförbättring men det finns indikationer på att den även har stressreducerande effekt på arbetsgrupper. Metoden ger medarbetare förutsättningar för att aktivt delta i produktivitetsförbättrande insatser. De anställda, tillsammans med närmaste arbetsledning, identifierar och prioriterar påverkbara och önskvärda resultat inom alla för verksamheten betydelsefulla dimensioner. Internationella studier har visat att deltagande (participation) har positiva effekter på anställdas prestationer, attityder.

Syftet med studien är att är att pröva om insatser inom riktade mot organisation och arbetsmiljö kan minska stress och därmed förebygga stressrelaterad ohälsa på arbetsplatsen. Primärt utfall i studien är jobstrain (spänt arbete) dvs. obalans mellan krav och kontroll samt övriga primära indikatorer på stress såsom sömn, återhämtning. Projektet består av tre delstudier.

Hypotesen i delstudie 1 är att produktivitetsförbättrande arbetsplatsintervention med deltagande arbetssätt även ökar de anställdas känsla av kontroll och styrning över det egna arbetet. Detta innebär i sin tur att metoden bör kunna användas för att minska förekomsten av spänt arbete och på så vis påverka/minska den stressrelaterade ohälsan. Även produktiviteten förväntas öka.

Vi mäter även (delstudie 2) om insatser riktade mot grupp och organisation, som undersöks i projektets första del, även kan minska stress och därmed förebygga stressrelaterad ohälsa under verkliga betingelser, dvs. utanför en randomiserad kontrollerad studie. I studien undersöks om effekten kvarstår även när metoden används av mindre tränade genomförare (beteendevetare på olika företagshälsovård som fått kortare utbildning samt handledning i metoden) samt under skilda organisatoriska förutsättningar.

I delstudie 3 utvärderas implementeringsprocessen ut till företagshälsovården och  ut till slutanvändare (målgruppen).

Kontaktperson

Anknuten

Charlotte Wåhlin

Enhet: Interventions- och implementeringsforskning
E-post: charlotte.wahlin@ki.se

 

ImplementeringsforskningInterventionsforskning