Partiklar

Kontaktperson vid IMM: Professor Göran Pershagen
Kontaktperson vid IMM: Docent Tom Bellander

Bakgrund

Partiklar har en storlek på högst 100 mum, dvs en tiondels millimeter. Oftast är de dock betydligt mindre. Storleken (diametern), formen och sammansättningen hos partiklar varierar avsevärt, bl a beroende på källan och avståndet till denna.

Partiklar bildas vid ofullständig förbränning av kol, olja, biobränslen och andra drivmedel/bränslen och kan spridas långt genom luftströmmar. Kunskapen kring vad som gör partiklarna skadliga är ofullständig och man vet inte om det är antal, storlek, massa, yta eller beståndsdelar som är av betydelse ur hälsosynpunkt.

Exponeringsnivåerna i Sverige ökar stegvis, från bakgrundshalter (till största delen från andra europeiska länder), taknivå, gatunivå och till vägtunnlar. Årsmedelvärdena för partikelstorleken PM10 i svenska bakgrundsmiljöer är i området 3-12 μg/m3. I svenska städer varierar koncentrationerna mellan 10-40 μg/m3 och tycks relativt oberoende av stadens storlek. I tätorter är partiklar från lokala källor dominerande, medan det i glesbygden främst handlar om långväga transporterade partiklar.

Bedömning av hälsoeffekter

Luftvägssjukdomar

Det är klarlagt att höga partikelnivåer i omgivningsluften ger direkta effekter i form av ökat antal akutbesök och sjukhusintagningar för luftvägssjukdom och astma, samt leder till ökad medicinering av luftrörsvidgande medel. Denna påverkan anses bl a ske genom att partiklarna skapar eller förvärrar en inflammation i luftvägarna.

Cancer

Dieselpartiklar visar högre mutagenicitet än partiklar från bensinbilar per körd distans. Emissionen av mutagena ämnen har dock reducerats i modernare motorer och med bättre dieselbränslen.

Experimentella studier visar att inhalation av dieselavgaser ger upphov till lungtumörer på råtta, samt att det främst är partiklarnas kärna av elementärt kol som framkallar dessa. Relevansen av råtta som modell för lungcancer hos människa kan dock ifrågasättas.

Epidemiologiska data angående samband mellan luftföroreningar och lungcancer är svårtolkade. Studier på dieselexponerade arbetare antyder dock att en långvarig exponering för höga halter av dieselavgaser visar på en ökad risk för lungcancer. Partiklar från dieselmotorer innehåller emellertid även PAH och det går ej att särskilja effekterna av partiklar från effekterna av PAH-exponeringen.

Hjärt-kärl

Vissa resultat tyder på att partiklar är av betydelse för dödligheten i hjärt-kärlsjukdom. I en nyligen publicerad studie fann man att förhöjda luftföroreningsnivåer kan bidra till att utlösa livshotande hjärtflimmer hos särskilt känsliga personer, och samband har tidigare påvisats mellan förhöjda halter av luftburna partiklar och en lätt ökning av hjärtfrekvensen. Det är dock oklart om de "extra" dödsfallen skulle ha kunnat undvikas, eller om de ändå skulle ha inträffat kort tid senare.

Rekommenderade riktvärden

Cancer

Det är svårt att hälsoriskbedöma partiklars betydelse för canceruppkomst eftersom det inte är möjligt att avgöra om det är partikeln eller en genotoxisk effekt av till partikeln adsorberat material som står för uppvisade effekter. Det har gjorts försök att uppskatta cancerrisken baserat på båda förklaringsmodellerna, och dessa uppskattningar tyder på att dagens partikelhalter i omgivningsluften kan bidra till utvecklingen av lungcancer hos människa. Dock finns det inte tillräckligt med data för att kunna rekommendera ett hälsobaserat riktvärde.

Luftvägssjukdomar

I WHO:s riktlinjer för luftkvalitet i Europa (Air Quality Guidelines for Europe) avstår man från att föreslå gränsvärden för partiklar utan nöjer sig med att sammanfatta resultaten från senare års studier beträffande korttidseffekter av luftburna partiklar (se bild nedan). Här framgår hur sjuklighet, sjukhusintagningar och dödlighet ökar i takt med partikelnivåerna (dygnsmedelvärden). Diagrammet kan användas som grund för riskuppskattningar och fastställande av gränsvärden.

Det är inte möjligt att ange en tröskelnivå där inga effekter från partikelexponering kan förekomma. Hälsoeffekter har kunnat påvisas i studier där 24-timmarsexponering för PM10 har skett i nivåer av 30 - 80 μg/m3. Sambandet är svagare för de lägre nivåerna, men det är ändå rimligt att anta att dessa exponeringsnivåer kan ge hälsoeffekter. Dessutom måste hänsyn tas till de grupper som är känsligare för partiklar, t ex astmatiker. En målsättning bör därför vara att hamna under dessa nivåer.

IMM föreslår följande hälsobaserade gränsvärden:

  • Dygnsmedelvärde (PM10): 30 μg/m3
  • Årsmedelvärde (PM2,5): 10 μg/m3

Mer information

Particles in ambient air - a health risk assessment. Hans Areskoug, Per Camner, Sven-Erik Dahlén, Lena Låstbom, Fredrik Nyberg, Göran Pershagen (editor), Anita Sydbom. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health. Vol. 26, suppl. 1, 2000.