Miljöhälsorapport 2017

Published 2017-05-17 06:30. Updated 2017-05-17 06:30

Miljöhälsorapport 2017 är den femte nationella rapporten om befolkningens miljörelaterade hälsa i Sverige. Informationen i rapporten bygger enkätsvar från närmare 40 000 personer i åldern 18-84 år samt på aktuell forskningsbaserad kunskap. Miljöhälsorapport 2017 har tagits fram av Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

I rapporten presenteras både positiva och negativa trender. Bland annat minskar antalet rökare och så även andelen personer som dagligen utsätts för andras tobaksrök. En annan positiv trend är att fler människor skyddar sig mot skadlig UV-strålning. Trots detta anger en stor del av befolkningen att de har bränt sig i solen under det senaste året. Ett problemområde som kvarstår är buller. En betydande andel i befolkningen har fönster i bullerutsatta lägen och många störs mycket av trafikbuller. En annan viktig källa till bullerstörning är grannar, framför allt bland boende i flerbostadshus.

- Vi ser också att problem med allergi har ökat i befolkningen, särskilt tydlig är ökningen av pollenallergi, säger Erik Melén, forskare och docent vid IMM, och en av författarna av Miljöhälsorapport 2017.

Förutom en ökad andel med besvär av pollenallergi så ökar också andra typer av överkänslighet, till exempel hudallergier så som överkänslighet och allergi mot kosmetika och produkter för personlig hygien. Det som är positivt är att nickelallergi verkar minska.

Det finns även utmaningar när det gäller områden eller ämnen i miljön där viktig kunskap om hälsoeffekter saknas. Exempel på en grupp av ämnen är nanomaterial, dvs. material i mycket liten skala. Nanomaterial har en rad viktiga tillämpningar i samhället, men materialet har nya egenskaper, och det kan innebära risker för miljön och för människors hälsa. Ett annat problem som kvarstår är långlivade miljöföroreningar, ämnen som bryts ned mycket långsamt i miljön. Till exempel ses ingen minskning av vissa bromerade och fluorerade ämnen i modersmjölk.

- Fluorerade miljöföroreningar finns i princip överallt och det går inte att rena miljön från dessa. Dessutom finns ett ökat antal studier som visar en rad olika negativa hälsoeffekter men här behövs mer kunskap, säger Helen Håkansson, professor vid IMM.

Rapporten tar även upp klimatförändringar och hälsa. Klimatförändringar leder till ökat antal värmeböljor vilket påverkar befolkningens hälsa och kan leda till extra döds- och sjukdomsfall. Temperaturen är ofta högre inne i städer jämfört med utanför och enligt miljöhälsorapport 2017  rapporterar fler personer i storstäder besvär med värme inomhus på sommaren. Mer grönska i stadsmiljön kan hjälpa till att minska höga temperaturer lokalt.

- Klimatförändringar resulterar också i en rad indirekta hälsoeffekter i form av ökat antal fästingar som kan sprida sjukdomar, ökad risk för skogsbränder samt en längre och mer intensiv pollensäsong, förklarar Mare Löhmus Sundström, docent vid IMM.