Icke-joniserande strålning

Kontaktperson vid IMM: Professor Anders Ahlbom
Kontaktperson vid IMM: Professor Maria Feychting

Bakgrund

Icke-joniserande strålning kommer från den del av det elektromagnetiska spektrat där frekvensen är för låg för att ge upphov till jonisering (dvs som inte alstrar joner när den passerar genom materia). Den icke-joniserande strålningen sträcker sig från statiska fält över kraftfrekventa och radiofrekventa fält till synligt ljus och UV-strålning.

Exponering

Elektricitet är sedan länge en viktig energikälla i samhället. Det blir också allt vanligare med elektromagnetiska fält i miljön i takt med att exempelvis telekommunikation och övervakningssystem byggs ut och att förekomsten av bildskärmar ökar i hem och på arbetsplatser. Detta leder till att en allt större andel av befolkningen utsätts för exponering av elektromagnetiska fält inom olika frekvensområden, vilket i sin tur har givit upphov till farhågor om att det skulle kunna finnas hälsorisker förknippade med denna exponering. Med tanke på den stora andelen exponerade skulle även måttliga riskökningar kunna medföra betydande problem. På senare tid har särskilt magnetfälten från mobiltelefoni varit i fokus.

Kraftfrekventa magnetfält

De mest lågfrekventa magnetfälten förekommer i samband med produktion, distribution och användning av elektricitet. Exponering sker främst i bostäder, skolor och arbetsplatser som är belägna intill kraftledningar eller som av andra skäl har förhöjda nivåer inomhus.

Mobiltelefoni (radiofrekventa magnetfält)

Mobiltelefoni ger upphov till exponering från såväl de enskilda telefonerna som de basstationer som sköter radiokommunikationen mellan telefoner och det övriga nätet. För basstationerna är exponeringsnivåerna mycket låga, flera storleksordningar lägre än aktuella gränsvärden. Från telefonerna sker exponering endast i apparatens omedelbara närhet. Nivåerna varierar med typ av telefon, närhet till basstation mm.

UV-strålning

Den huvudsakliga källan till UV-strålning är solljus och det är därmed solvanor och utomhusaktiviteter som är av avgörande exponeringsbetydelse för enskilda individer. Även artificiella källor som solarier, sollampor och arbetslivsexponering kan bidra.

Bedömning av hälsoeffekter

Kraftfrekventa magnetfält

Vid exponering för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält är det väl känt att elektriska strömmar induceras i kroppen och att dessa, om de blir tillräckligt starka, ger akuta effekter på t.ex. nervsystemet. Aktuella gränsvärden skyddar dock effektivt mot detta. Experimentell forskning har inte kunnat påvisa någon biologisk mekanism för canceruppkomst eller andra hälsoeffekter av kraftfrekventa magnetfält under gällande gränsvärden och det anses väl klarlagt att att dessa fält inte är genotoxiska. Trots detta visar flera epidemiologiska studier på en överrisk framför allt för leukemi hos barn med förhöjda magnetfält i sin bostad.

Forskningen inom detta område har utvärderats av en mängd olika experter och kommittéer, senast av WHO:s cancerforskningsinstituts IARC som klassificerat lågfrekventa magnetiska fält som kategori 2B, dvs "möjlig carcinogen".

Mobiltelefoni (radiofrekventa magnetfält)

Den enda idag kända mekanismen för hälsoeffekter från mobiltelefoni är en temperaturstegring till följd av den energi som absorberas i kroppen. Det råder stor enighet om att befintliga gränsvärden är tillräckligt restriktiva med hänsyn till risken för s.k. termiska effekter. Det som däremot väcker oro är möjligheten att de aktuella elektromagnetiska fälten skulle kunna verka genom någon annan hittills okänd mekanism och kunna öka risken för t ex hjärntumör. Trots omfattande forskning har dock varken mekanismer eller effekter kunnat påvisas. Det pågår för närvarande en intensiv forskning inom området och vi kommer i en nära framtid att ha betydligt mer data att basera hälsoriskbedömningarna på.

UV-strålning

Solljus är klassificerat i den högsta gruppen, grupp 1, av IARC (International Agency for Research on Cancer), vilket innebär att det anses fullt klarlagt att exponeringen har en cancerframkallande effekt på människan. Den allvarligaste konsekvensen av UV-strålning är malignt melanom i huden. Även risken för annan hudcancer, dvs basalcellscancer och skivepitelcancer påverkas av UV-strålning.

Det finns belägg för effekter på immunförsvaret, men betydelsen av detta är inte helt fastställd. Samtidigt har solljus och UV-strålning på lägre nivåer positiva effekter, bland annat bildas D-vitamin och immunförsvaret stimuleras. Den individuella känsligheten för UV-exponering varierar kraftigt beroende på pigmentering.

Även ögonen kan påverkas av UV-exponering, exempelvis i form av inflammation i horn-/ och bindhinna. Dessutom skulle långvarig och intensiv exponering kunna påverka risken för grå starr. Det finns även misstankar om att UV-ljus skulle kunna ha betydelse för åldersförändringar av gula fläcken (makuladegeneration), som är en vanlig orsak till synbesvär och blindhet hos äldre.

Ytterligare en effekt av UV-strålning är åldrande hud (photoageing), som ger ett läderaktigt och skrynkligt utseende där elasticiteten i huden gått förlorad.

Rekommenderade riktvärden

Kraftfrekventa magnetfält

Svenska myndigheter har här rekommenderat den s.k. försiktighetsprincipen. Enligt denna bör förhöjd exponering undvikas om det kan ske utan stora kostnader eller andra olägenheter. I praktiken innebär detta att nybyggnation i närheten av kraftledningar inte bör sker utan noggrann prövning och att lokaler med kraftigt förhöjda fält bör saneras. Det senare gäller framför allt arbetsplatser där elinstallationer i angränsande rum leder till förhöjd exponering.

Mobiltelefoni

Även om aktuella föreskrifter skyddar mot de effekter man idag känner till så kan man med hänvisning till den s.k. försiktighetsprincipen ställa frågan om behovet av exponeringsbegränsningar genom exvis inskränkningar i barns mobiltelefonanvändning. Eftersom användningen av mobiltelefoner är så utbredd i samhället är det uppenbart att eventuella hälsorisker skulle kunna få stor betydelse ur ett folkhälsoperspektiv. Dock är bedömningen den att stödet för hälsoeffekter är så svagt att några rekommendationer ej är befogade. Det är viktigt att forskningen följs noggrant och att frågan tas upp till förnyad bedömning så snart fördjupad kunskap tillkommer.

UV-strålning

Hälsoeffekter av UV-strålning är ett stort problem som dock kan begränsas genom att undvika längre oskyddad vistelse i solen samt användning av solarier.

Mer information

Guidelines on limiting exposure to non-ionizing radiation. International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection, 1999.

Methodologies for Community Health Assessment in Areas of Concern; Epidemiologic Literature on EMF and Health, dec 2001.

Forskningsrådet för arbetsliv & socialvetenskap(FAS) "Forskning om elöverkänslighet & andra effekter av elektromagnetiska fält".

Hälsorisker från mobiltelefoni. Rapport från Strålskyddsinstitutets internationella expertgrupp för elektromagnetiska fält. 

Rapporten från SSI i svensk sammanfattning.