Förorenad mark

Kontaktperson vid IMM: Professor Annika Hanberg

Naturvårdverket har uppskattat att det finns ungefär 85.000 identifierade områden som är eller misstänks vara förorenade i Sverige. Områdena utgörs främst av gamla industriområden där miljön förorenats av den tidigare verksamheten i form av t ex impregneringsanläggningar, gasverk, garverier, gruvindustri, stålverk, sågverk etc.

Exponering för toxiska ämnen på förorenad mark kan ske via direkt intag av jord, inandning av damm eller ångor eller hudkontakt. Föroreningarna kan också spridas till yt- och grundvatten, tas upp av växter eller djur och förorena dricksvatten. Föroreningarna kan således utgöra både ett akut och ett långsiktigt problem.

I vissa fall har mycket höga halter av akut toxiska ämnen uppmätts, t ex i jord från nedlagda impregneringsanläggningar. I allmänhet utgör de förorenade områdena dock ett problem på längre sikt i och med att föroreningarna sprids genom urlakning och därmed kan påverka den omgivande miljön och i slutändan även människan.

Ofta råder en betydande osäkerhet om i vilken form de förorenande ämnena föreligger, hur de sprids i miljön, hur människor kan exponeras samt hur toxiska de är. Dessutom saknas bra metoder för att bedöma komplexa markföroreningars biologiska tillgänglighet och därför baseras de flesta riksbedömningar på totalhalter och förenklade exponeringsmodeller.

Naturvårdsverket har publicerat generella riktvärden för ett stort antal vanligen förekommande ämnen på förorenade områden. Dessa används ofta vid en första bedömning av ett förorenat område. För en närmare bedömning och riskklassning måste ett antal ytterligare överväganden göras, t ex framtida markutnyttjande, exponeringsscenario, de kemiska ämnenas förekomstform och platsspecifika riktvärden kan beräknas med hjälp av Naturvårdsverkets beräkningsverktyg

Ämnen på Riskwebben som ofta förekommer som markföroreningar:

Bly
Kadmium
Kvicksilver
Arsenik
Dioxiner
PCB
PAH

Mer information

Naturvårdsverket (2009) Riktvärden för förorenad mark

Naturvårdsverket (2009) Riskbedömning av förorenade områden

Naturvårdsverkets beräkningsverktyg för förorenad mark. Se www.naturvardsverket.se

Berglund M, Fahlgren L, Freland M, Vahter M (1994) Metaller i mark i Stockholms innerstad och kranskommuner - förekomst och hälsorisker hos barn. IMM-rapport 2/94

Victorin K, Dock L, Vahter M, Ahlborg U (1990) Hälsoriskbedömning av vissa ämnen i industrikontaminerad mark. IMM-rapport 4/90 IMM-rapport 4/90

Hanberg A, Berglund M, Stenius U, Victorin K, Abrahamsson-Zetterberg L (2006) Riskbedömning av PAH i mark, luft, grönsaker och bär i Sundsvall. IMM-rapport nr 1/2006