Formaldehyd

Kontaktperson vid IMM:
Professor Gunnar Johanson

Förekomst

Formaldehyd används industriellt framförallt vid produktion av olika typer av syntetiska hartser med användning vid tillverkning av plywood, trä- och pappersprodukter samt olika plaster. Dessutom används formaldehyd som desinfektionsmedel och konserveringsmedel. Formaldehyd bildas normalt i kroppen, som en del av normal metabolism, och ämnet förekommer också i frukt och andra födoämnen.

Exponering

Låga halter i omgivningsmiljön är vanliga eftersom formaldehyd används industriellt i stor skala. Formaldehyd bildas också vid förbränning och förekommer därför t ex i bilavgaser, cigarettrök och stekos. Exponering sker också från trä- och pappersprodukter, textilier och kosmetika som innehåller formaldehyd. Halter av formaldehyd i inomhusmiljön är i storleksordningen 0,01-0,1 ppm och i utomhusmiljön lägre än 0,01 ppm enligt WHO Air Quality Guidelines.

Bedömning av hälsoeffekter

Formaldehyd är ett direktverkande mutagent ämne, som har orsakat genetiska skador i tester på bakterier och andra lägre organismer och med odlade humana celler. Formaldehyd är klassat av National Toxicology Program i USA och av det internationella cancerforskningsinstitutet IARC som cancerframkallande för människa baserat på ökad förekomst av cancer i näshålan och leukemi hos yrkesmässigt exponerade. Formaldehyd är allergiframkallande vid hudkontakt och kan orsaka allergiskt kontakteksem.

Riktvärden

Formaldehyd har visats orsaka irritation i slemhinnor vid lufthalter på ca 0,4 ppm. Vid yrkesmässig exponering har genotoxiska effekter observerats vid lufthalter på 0,1-0,4 ppm med korta perioder med högre nivåer. Det nuvarande svenska hygieniska gränsvärdet för yrkesmässig användning är 0,3 ppm och WHO Air Quality Guidelines för Europa anger ett riktvärde på 0,1 mg/m3 (0,08 ppm) för inomhusmiljön.

Mer information

Vetenskapligt underlag för svenska gränsvärden. Arbete och Hälsa 45(3)2011

WHO Air Quality Guidelines for Europe, 2nd edition. WHO Regional Publications, European Series, No. 91, WHO 2000

GJ
Innehållsgranskare:
Niklas Andersson
2024-01-26