Akuta effekter

Enheten utför humanexperimentell forskning kring tidiga effekter av kemiska ämnen i luft. Tonvikten ligger på kontrollerade försök med frivilliga försökspersoner i exponeringskammare, en av få i världen.

I studierna av akuta effekter utvecklar och använder vi känsliga metoder för att mäta tidiga tecken på irritation och inflammation. Vi använder objektiva metoder för att mäta blink- och andningsfrekvens samt för mätning av lungfunktion och nässvullnad. Vi analyserar biokemiska markörer och inflammationsmarkörer i plasma. Vi mäter också subjektiva symtom med hjälp av skattningsskalor. Denna typ av studier har ofta betydelse vid fastställande av hygieniska gränsvärden för arbetsmiljön.

 

Studie av akuta effekter av akrolein

Akrolein är ett gasformigt ämne som i högre halter är starkt irriterande för ögon och luftvägar. Ämnet bildas vid förbränning och upphettning, t.ex. vid bränder eller då man röker cigaretter eller steker mat. Akrolein är därför mycket vanligt förekommande i omgivningsluften, särskilt i restaurangkök och andra miljöer där förbränning eller upphettning förekommer.

Syftet med projektet är att öka kunskapen om milda akuta effekter av akrolein vid låga nivåer. Vi kommer att studera subjektiva symtom med hjälp av skattningsskalor och objektiva mått på irritation och inflammation såsom blink- och andningsfrekvens, lungfunktion, nässvullnad samt markörer i blod och sputum.

Akroleinstudien stöds av FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd)

Kontaktperson

Forskare

Lena Ernstgård

Telefon: 08-524 822 26
Enhet: Arbetsmiljötoxikologi
E-post: Lena.Ernstgard@ki.se

 

Förekomst och hälsoeffekter av kloranisoler

Fuktskador i byggnader orsakar kemiska och mikrobiella emissioner som påverkar innemiljö och hälsa. Åren 1960-1980 byggdes en halv miljon hus enligt felaktiga statliga byggregler som angav att konstruktivt skydd mot fukt kan ersättas av träskyddsmedel. Man använde det toxiska och numera förbjudna ämnet pentaklorfenol som i fuktiga miljöer kan omvandlas till illaluktande kloranisoler. Trots att bildningen av kloranisoler är känd och dålig lukt i fuktskadade byggnader är vanlig och ofta skapar oro har sambandet inte uppmärksammats, vare sig av forskarsamhället eller av myndigheter och institutioner.

Målet med projektet är undersöka förekomst och hälsoeffekter av kloranisoler från träskyddsmedel.

Studien finansieras av Forskningsrådet Formas.

Kontaktpersoner

Docent

Johnny Lorentzen

Enhet: Arbetsmiljötoxikologi
E-post: Johnny.Lorentzen@ki.se

Professor

Gunnar Johanson

Telefon: 08-524 877 52
Enhet: Arbetsmiljötoxikologi
E-post: Gunnar.Johanson@ki.se

Toxikologi