Viktigt överbrygga gapet mellan det vi kan göra och den vård som ges

Barnadödligheten i Uganda är hög; 137 av 1 000 barn dör före fem års ålder. Tittar man på motsvarande siffra för hela världen är siffran skrämmande hög; nära nio miljoner barn dör varje år före sin femårsdag. Detta främst på grund av fyra huvudorsaker; problem relaterade till nyföddhetsperioden, som för tidig födsel och för låg vikt, samt lunginflammation, diarré och malaria.

- Idag finns tillräcklig kunskap för att förebygga två tredjedelar av dessa faktorer inom ramen för de begränsade hälsobudgetar på runt 70 kronor per person som är vanliga i många låginkomstländer, säger Stefan Peterson, professor i global hälsa.

Men eftersom avstånden till vårdcentralerna oftast är minst fem kilometer, söker majoriteten vård lokalt för sitt febriga barn genom att köpa några tabletter i lokala små apotek eller affärer, "duka" som det heter på swahili. Kvalitén på den vården är dock oftast undermålig, förklarar han.

Stefan Peterson bodde tidigare tre år i Uganda och var då med om att bygga upp en så kallad Demographic Surveillance Site (DSS) med folkbokföring som bas för olika forskningsprojekt. Med ett register över en grupp människors bostadsort, födslar, dödsfall och dödsorsaker kan man följa dem över tiden alternativt göra slumpmässiga urval.

- Det blir då möjligt att beskriva och utvärdera insatser för att påverka hur de söker vård respektive vilken form av behandling de får. Det går också att bestämma riskfaktorer för sjukdom och död samt samla genetisk information och utvärdera nya vacciner.

Den globala dödsorsak som skördar flest offer är lunginflammation. Men trots detta behandlas ett barn med feber, hosta och snabbandning traditionellt med malariamedicin då mamman söker privat vård i Uganda.

- Med dessa symtom skulle det kunna röra sig om antingen malaria eller lunginflammation. Men har barnet över 40 andetag per minut är det lunginflammation och ska också behandlas därefter. I brist på diagnostik måste båda sjukdomarna behandlas.

Det finns idag ett snabbtest mot malaria som visar om man har, eller nyligen har haft, malaria. Testet utförs idag på sjukhus och snart även på vårdcentraler, men skulle med fördel kunna flytta ut i byarna, säger Stefan Peterson.

- Förutsättningarna för att lunginflammation upptäcks i tid skulle öka om inte alla barn med feber rutinmässigt bara fick malariatabletter.

Forskningen måste situationsanpassas

Hans forskargrupp studerar nu effekten av att en utbildad bybo som volontär utför snabbtestet för malaria respektive behandling för såväl malaria som lunginflammation. Nästa steg blir att låta den privata sektorn genom det lokala apoteket eller "dukan" ta hand om snabbtestningen och antibiotikan; klarar de av detta eller är riskerna för stora? Många liv skulle kunna räddas om ett bra samarbete kunde etableras med apoteken och de lokala kioskerna ute i byarna, säger han.

- Det är angeläget att utforska hur vi på bästa sätt kan informera om hur andningsfrekvensen ska mätas, och om att man ska ge antibiotika om barnet har över 40 andetag per minut.

Stefan Peterson är också koordinator för ett nytt EU-projekt, som ska utveckla och utvärdera modeller för att kunna förbättra vårdkvaliteten och vårdutnyttjandet för såväl mödra- som nyföddhetsvården i Uganda och Tanzania.

Då man försöker nå ut med de medicinska landvinningarna till behövande människor är det viktigt att situationsanpassa forskningsfrågorna utifrån de utmaningar sjuka människor respektive hälsosystemet har i praktiken, säger han.

- Nya mediciner och vacciner utan effektiva och jämlika hälsosystem som når fram, kan liknas vid nya bilar utan några vägar att köra på.

Här ser han implementeringsforskning som en vetenskaplig metod att utforska hindren och möjligheterna för att gå från välkontrollerade små studier till nationella program. Metoden innebär även studier av hur behandlingseffekten kan ökas i hela befolkningen, inte enbart hos den enskilda patienten. Och i denna utmaning ryms hälsosystem i såväl låg- som höginkomstländer.

Nära samarbete med Makerere University

Hans vision är att Karolinska Institutet och Makerere University i Kampala gemensamt ska bedriva utbildning och forskning i ett långsiktigt samarbete; att det ska bildas ett KI Campus Kampala på motsvarande sätt som det organiserade samarbete KI redan har med Singapore.

- KI har ju som motto att vi ska arbeta för att förbättra människors hälsa. Det står faktiskt så, människors hälsa, det står inte människors hälsa i Sverige.

- Och detta gäller inte bara mitt forskningsområde; den största genetiska mångfalden bland människor finns i Afrika. Vi behöver utnyttja den variationen för att lösa olika vetenskapliga gåtor. Det skulle vara till nytta för hela mänskligheten, inklusive den fattigaste miljarden bland oss.

Text: Eva Cederquist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2010

Om forskningsämnet

Idag finns tillräcklig medicinsk kunskap för att förebygga majoriteten av alla dödsfall bland små barn i låginkomstländer. Stefan Petersons forskning studerar bland annat hur människorna i dessa länder söker vård respektive vilken vård som finns att tillgå. Han vill med sin forskning försöka överbrygga gapet mellan den kunskap vi har och den vård det sjuka barnet faktiskt får. Detta förutsätter anpassningar både av hur vår västerländska medicin levereras och av de lokala traditioner som finns bland befolkningarna, vilket tillsammans utgör hälsosystemet.

Länkar

Global hälsaProfessor