Viktigt att mäta blodtrycket rätt

Jan Östergren är professor i medicin vid institutionen för medicin, Solna och forskar framför allt om angiologi, det vill säga vaskulär medicin, och hypertoni, högt blodtryck. Han har varit koordinator för ett flertal multinationella kliniska behandlingsstudier på blodtrycksområdet. Uppskattningsvis två miljoner svenskar lider idag av högt blodtryck. Hypertoni räknas därför som den vanligaste hjärt-kärlsjukdomen, med kopplingar till såväl endokrinologiska som njurmedicinska sjukdomar.

- Ett högt blodtryck påverkar hjärta och kärl och har av komplikationerna starkast koppling till hjärtsvikt och stroke. Det finns även ett relativt starkt samband med angina pectoris, kärlkramp, där orsaken är otillräcklig blodtillförsel till hjärtmuskeln via hjärtats kranskärl, men även till förmaksflimmer, förklarar Jan Östergren.

Blodtrycket varierar från slag till slag vid flimmer

Förmaksflimmer är den vanligaste rytmrubbningen som cirka en procent av befolkningen har. I befolkningsgruppen 80 år och äldre är siffran cirka tio procent. Den starka kopplingen mellan högt blodtryck och förmaksflimmer är väl känd, men området är relativt outforskat.

Eftersom blodtrycket vid förmaksflimmer varierar från slag till slag, är det sannolikt att vanlig blodtrycksmätning med manschett inte visar det genomsnittliga blodtrycket särskilt tillförlitligt, säger Jan Östergren.

- Det i klinisk praxis uppmätta blodtrycket med manschett kan av olika skäl skilja sig från intraarteriellt blodtryck och det centrala blodtryck som man mest exakt mäter direkt inne i kroppspulsådern i närheten av hjärtat.

Olika mätmetoder jämförs i studier

Det är oklart hur ett intraarteriellt blodtryck, speciellt det centrala blodtrycket, förhåller sig till konventionellt mätt tryck hos patienter med förmaksflimmer. Det är också oklart hur blodtrycksmätning under ett dygn, med hjälp av en ambulatorisk mätteknik, skiljer sig från dels konventionellt, dels intraarteriellt mätt blodtryck hos denna patientgrupp.

Ett flertal studier pågår för närvarande för att förhoppningsvis kunna ge svar på vad som är mest tillförlitlig mätmetod hos patienter med förmaksflimmer.

I en studie vid Södersjukhuset undersöks 30 patienter med förmaksflimmer respektive en kontrollgrupp med 30 patienter med sinusrytm, det vill säga normal hjärtrytm, som kommer in till sjukhuset för att göra en kranskärlsröntgen. I samband med undersökningen mäts blodtrycket intraarteriellt och kompletteras med noggranna manschettmätningar som jämförs med varandra. Dessutom jämförs mätvärdena från gruppen med förmaksflimmer med de hos kontrollpatienterna.

I en randomiserad studie vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge, med hittills drygt 100 patienter som genomgått en kranskärlsvidgning, mäts blodtrycket under 24 timmar med ambulatorisk teknik.

- Vi behöver utreda mer vad ett blodtryck mätt över dygnet har för effekt på patienter med kranskärlssjukdom. Men resultat från en sjuårig uppföljningsstudie med en liknande kärlsjuk patientgrupp bekräftar tidigare antaganden att det som har störst betydelse för återfall i sjukdomen är ett högt systoliskt tryck kombinerat med ett lågt diastoliskt, det vill säga ett högt pulstryck.

Högt tryck vid recidiv efter elkonvertering

I en annan studie ingår 300 patienter på olika stockholmssjukhus som haft förmaksflimmer en längre tid och som ska genomgå så kallad elkonvertering. Syftet är att undersöka hur många patienter som får ett recidiv och vilket samband detta har med deras blodtrycksnivåer. Patienternas blodtryck mäts under 24 timmar såväl före som efter elkonverteringen.

- Det här gör att vi kan se hur blodtrycket ser ut i samband med flimmer och hur det varierar under dygnet. Man vet att cirka 40 procent får återfall inom en månad. Vår arbetshypotes är att ett högt blodtryck ökar risken för recidiv.

Jan Östergren forskar även kring hur undervisningen skulle kunna förbättras på läkarprogrammet. Han är huvudhandledare för ett projekt kring webbaserad ekg-undervisning.

Text: Eva Cederquist. Publicerad i "Från Cell till samhälle" 2012

Om forskningsämnet

Högt blodtryck är enligt WHO den viktigaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom, bland annat förmaksflimmer. Men trots det är blodtrycket underbehandlat när det gäller patienter med etablerad hjärt-kärlsjukdom och området fortfarande delvis outforskat. Jan Östergren studerar i några forskningsprojekt hur blodtrycket bäst mäts hos patienter med förmaksflimmer respektive med kranskärlsjukdom. Att blodtrycket mäts korrekt har stor betydelse för dessa patienter.

Länkar

Hjärt-kärlsjukdomarProfessor