Varför ska vi bli mer kritiska?

This page in English

Hon har kallats en av Sveriges roligaste. Men budskapet i KI-forskaren Emma Frans nya bok är inget skämt. ”Vetenskapen är inte perfekt, men den är det bästa vi har. Vi måste vara rädda om den.”

Vad handlar din nya bok "Larmrapporten" om?
– Hur man kan ha ett mer kritiskt förhållningssätt när man till exempel lyssnar på politiker eller följer sociala medier. Ansvaret för faktakontroll faller idag i större utsträckning på den enskilda individen. Som forskare är man skolad i ett vetenskapligt förhållningssätt men jag tror det är viktigt att människor i allmänhet blir bättre på detta.

Varför tror du det?
– Idag är det lättare än någonsin, för den som vill, att på internet hitta ”fakta” som stödjer en viss ståndpunkt. Det har lett till att man talar om ”the post truth era” där inga riktiga sanningar längre existerar. Men jag tror snarare att vi befinner oss i en övergångsfas där vi fortfarande håller på att lära oss vilka digitala källor som vi kan lita på.

Vad är viktigt att tänka på när man läser om ny forskning?
– Vem som är avsändaren. Om forskningen stöttats av en organisation med en viss agenda så kan det ha påverkat resultatet. Ett annat vanligt problem är att skenbara samband presenteras som orsakssamband. Men blir vi verkligen smarta av att äta fisk? Eller kan det vara så att smarta människor äter mer fisk för att de läst att det är nyttigt? Många missar också att resultat från cell-och djurförsök inte alltid kan översättas direkt till kunskap om människan. En del studier är även för små eller baseras på osäkra data. Det gör slutsatserna svaga.

Vad är största utmaningen när man talar om detta?
– Att prata om forskningens brister samtidigt som man förklarar dess nödvändighet. För vetenskapen är ju inte perfekt. Men den är samtidigt så mycket bättre än alternativen: pseudovetenskap, magkänsla eller något som killen på gymmet sa.

Vad forskar du själv om?
– Just nu avslutar vi ett forskningsprojekt som tyder på att adhd ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det har funnits en misstanke om att adhd-mediciner skulle ligga bakom den ökade risken, men våra resultat talar för att de som får medicin snarare klarar sig bättre.

Du skriver inte bara bok. Du twittrar, föreläser, poddar etcetera. Varför?
– Jag kände att naturvetarnas röster saknades i den offentliga debatten och ville bidra. Mottagandet blev varmt, det finns ett stort sug efter populärvetenskaplig kommunikation inom medicin. Jag ser också risken att dålig rapportering om forskning leder till att människor slutar tro på forskningen. Men det vetenskapliga angreppssättet är det mest effektiva vi har för att ta reda på sanningen. Därför är det viktigt att vi sprider ny forskning på ett trovärdigt sätt.

Emma Frans är forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Hon skriver regelbundet om vetenskap i Svenska Dagbladet och gav ut boken "Larmrapporten. Att skilja trams från vetenskap" på Volante förlag i oktober 2017. Hon är också aktiv på twitter.

Text: Cecilia Odlind, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 3/2017

Samhälle