Varför behövs det skonsammare kortison?

5 frågor till Sam Okret, professor imolekylär endokrinologi vid institutionen för biovetenskap och näringslära, som försöker förstå hur man kan ta fram ett skonsammare kortison.

Varför behövs det skonsammare kortison?

Bild på Sam Okret

– Kortison har ju ganska allvarliga biverkningar, framförallt om man tar det som tabletter eller sprutor under lång tid. Men även om man har eksem över stora ytor och behöver smörja in stora delar av kroppen under en längre tid kan man få biverkningar.

Vad gör ni rent konkret?

– Vi försöker förstå hur kortison fungerar på cellnivå. Genom att förstå hur olika gener aktiveras och hämmas, söker vi nya angreppssätt som kan leda fram till nya kortisonpreparat med färre oönskade effekter.

Finns det några särskilda problem vid behandling av eksem?

– Ett problem är att kortisonbehandlingen både hämmar inflammationen och celldelningen vilket är orsaken till att man efter en tid kan få en väldigt tunn och skör hud. Vi har i laboratorieförsök lyckats separera dessa effekter till viss del. Det visar att det är olika mekanismer som hämmar de båda effekterna, något som innebär att det åtminstone teoretiskt finns en möjlighet att kunna ta fram en molekyl som bara hämmar den ena.

– Då skulle man kunna få fram ett kortisonpreparat som bara hämmar eksemet, inflammationen, utan att ge en tunn skör hud orsakad av hämmad celldelning.

När finns det ett skonsammare kortison som kan användas till patienter?

– Det är väldigt svårt att säga. Många läkemedelsföretag håller också på med detta och vi har visst samarbete med dem. Det finns molekyler som prövas på människor, minst två testas på patienter varav den ena på patienter med atopiskt eksem, men mycket kan ju hända innan de är godkända för klinisk användning.

Tror du att det någonsin kommer att lyckas?

– Ja, jag tror att det kommer att gå att ta fram ett preparat som är skonsammare än dagens kortison.

Fakta: Få biverkningar vid kortvarig behandling

Kortisonpreparat är en grupp antiinflammatoriska läkemedel som delas in i olika grupper beroende på hur kraftig effekt de har. De används för att dämpa inflammation i hela kroppen. Vid eksem behandlas huden lokalt med kortison i kräm, salva eller lösning, men vid andra sjukdomar kan det tas med spruta eller tablett. Vid kortvarig behandling är biverkningarna få, men långvarig behandling av eksem kan leda till tunn och skör hud och långvarig behandling i hela kroppen ökar risken för exempelvis högt blodtryck eller diabetes.

Text: Fredrik Hedlund. Publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 1 2012.

BiovetenskapInflammation