Varför är läkemedelsproblemen så vanliga?

4 frågor till Charlotte Asker-Hagelberg, specialist i klinisk farmakologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare på institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.

Varför missar läkare att orsaken till inläggning kan vara läkemedelsrelaterat?

– En viktig orsak är att vårdtiderna är extremt korta. Vi vet i dag betydligt mycket mer om exempelvis interaktioner mellan läkemedel, men samtidigt har klinisk farmakologi blivit ett ämne som hamnat allt mer i skymundan under läkarutbildningen.

Varför är problemen så vanliga?

– En viktig faktor är att patienten nu ofta skickas hem innan läkemedelsdosen är helt inställd, för att sedan följas upp på vårdcentralen. Då är det viktigt att kommunikationen i journalen fungerar mellan de olika vårdgivarna och där finns tyvärr stora brister. Ansvarsfrågan för läkemedelsbehandling är dessutom otydlig. Ett annat viktigt skäl är att vi har en åldrande befolkning med allt fler komplicerade läkemedel, som egentligen skulle kräva tätare uppföljning än vad som i dag är möjligt.

Kan inte Socialstyrelsens individbaserade läkemedelsregister användas bättre?

– Vi har i en studie visat att patientens läkemedelslista i intagningsjournalen i tre fall av fyra inte stämmer med uttagna recept. Det är egentligen bara patienten, i bästa fall, som själv vet vilka läkemedel hon eller han tar. Därför har jag svårt att se hur läkemedelsregistret skulle kunna användas.

Är det en lösning att någon annan yrkesgrupp än läkarna får huvudansvaret för att patienten har en helt riskfri läkemedelsordination, exempelvis kliniska farmaceuter?

– Nej, det är den behandlande läkaren som måste bli bättre på att bedöma även läkemedelsbiverkningar, interaktioner och andra läkemedelsrelaterade problem. Det handlar inte bara om att bedöma eventuella biverkningar eftersom mycket, som kan tolkas som läkemedelsbiverkningar, kan ha helt andra orsaker. Det kan bara en läkare bedöma.

Läkemedelsproblem bakom en av tre akutinläggningar

Charlotte Asker-Hagelberg har tillsammans med Jessica Fryckstedt, överläkare på akutkliniken, granskat journaler för samtliga patienter som via akuten lades in på vårdavdelning under fyra veckor 2006. Av de 457 patienter som lades in bedömdes 135 (29 procent) bero på läkemedelsrelaterade problem. Det handlade främst om läkemedelsbiverkningar till följd av den dos patienten fick. Men bristande följsamhet till läkarens ordination och läkemedelsinteraktioner var också vanliga. Akutläkaren, som först läste journalerna, identifierade läkemedelsrelaterade problem i endast knappt hälften av de fall där det förekom. De resterande upptäcktes efter det att en klinisk farmakolog granskat de läkemedel patienten fick. Studien är publicerad i Läkartidningen.

Fakta: Vanligaste orsakerna till felaktig läkemedelsanvändning

Fel dos

  • Överdosering: Kroppsliga förändringar kan leda till förhöjda halter och förlängd verkan av läkemedel. Även dubbeldosering av misstag är vanligare bland äldre.
  • Underbehandling: Bortglömd dos förekommer oftare hos äldre. Vissa sjukdomar och tillstånd underbehandlas hos äldre, bland annat smärta hos demenspatienter som inte kan uttrycka att de har ont eller hur ont de har.

Olämpliga läkemedelskombinationer (exempel)

Warfarin, som hindrar blodet att koagulera. Kombination med acetylsalicylsyra eller antiinflammatoriska medel (NSAID) ökar blödningsrisken.
Blodkärlsvidgande läkemedel i kombination med så kallade betablockerare. Tillsammans kan de ge långsam puls och lågt blodtryck vilket exempelvis kan leda till att patienten svimmar eller i värsta fall avlider.

Onödig medicinering

Många behandlas i onödan för att kunskapen brister om alternativa behandlingar.

  • Beteendesymtom hos demenspatienter behandlas ofta med antipsykotiska läkemedel trots att de borde erbjudas omvårdnad.
  • Läkemedelsbiverkningar tolkas ibland som sjukdomssymtom och kan leda till att patienten får ytterligare läkemedel.
  • Naturliga åldersfenomen kan misstolkas som sjukdom.
  • Slentrianmässig fortsatt ordination är också vanligt.

Olämpliga läkemedel (exempel)

  • Vissa antihistaminer (mot allergi) och läkemedel mot inkontinens och depression, ökar risken för kognitiva störningar, som exempelvis förvirring och minnesproblem.
  • Långverkande bensodiazepiner, som en del lugnande medel och sömnmedel, kan ge dagtrötthet, kognitiva störningar och muskelsvaghet.
  • NSAID (vanliga värk- och febernedsättande medel) kan innebära risk för magblödning och njurpåverkan.

Källor: Fokusrapport - Äldres Läkemedel (Johan Fastbom, 2005), Kloka Listan 2008, Läksak (Janusinfo, Stockholms läns landsting), www.fass.se

Text: Peter Örn. Ursprungligen publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 4/2008.

Läkemedel