Vad är det som händer när vi gnisslar tänder?

Långvarig muskelsmärta är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningar. Smärtan kan vara utbredd i hela kroppen eller lokaliserad till vissa delar, till exempel käkarna. Malin Ernberg, professor i klinisk oral fysiologi vid institutionen för odontologi, har inriktat sin forskning på att förstå de generella mekanismer som ligger bakom långvariga smärttillstånd. Frågeställningarna är många. Vilken roll spelar signalsubstanser som serotonin och glutamat? Är det samma mekanismer som ligger bakom till exempel fibromyalgi och ont i käkmusklerna? Och hur skiljer det sig mellan kvinnor och män?

Att ha ont i käkarna, ha svårt att gapa och tugga, är vanligare än man kan tro. Så många som en av tio har besvär med smärta i käkleder och käkmuskler, gnisslar tänder eller pressar ihop käkarna.

- Precis som vid andra långvariga smärttillstånd är det fortfarande oklart vad som orsakar smärtan. Vi har därför flera studier där vi angriper problemen från olika håll för att se om vi eventuellt kan hitta någon gemensam nämnare, säger Malin Ernberg.

Signalsubstansen serotonin är en av de smärtmediatorer (förmedlare av smärta) som skulle kunna ha en central roll. En annan är glutamat. Redan för ett tiotal år sedan var Malin Ernberg och hennes forskargrupp först i världen med att visa att personer med smärta i käkmusklerna hade högre nivåer av serotonin i muskeln jämfört med friska kontroller. Hon hade utvecklat en ny teknik, intramuskulär mikrodialys, med vars hjälp det går att studera mängden av ett visst ämne inne i muskeln. Att smärtpatienter hade förhöjda serotoninnivåer var ett fynd som senare bekräftats av andra forskargrupper.

En fråga som då aktualiserades var: Eftersom serotonin påverkar smärta, kan man minska smärtupplevelsen genom att blockera de receptorer som tar upp serotonin?

- Vi kunde visa att läkemedlet granisetron, som används för att dämpa illamående, har en smärtlindrande effekt genom att blockera serotoninreceptorerna. Vi undersöker nu om lokalbehandling med granisetron är effektivt vid smärta i käkmusklerna och om vissa genvarianter i serotoninsystemet har betydelse för behandlingseffekten.

En annan studie som också rör bland annat serotonin och glutamat gäller personer som gnisslar tänder eller pressar ihop käkarna. Det har tidigare visats att frisättningen av vissa smärtmediatorer ökar vid statiskt muskelarbete hos personer med arbetsrelaterad muskelsmärta och whiplashskador. I den aktuella studien, som görs tillsammans med forskare i Linköping, Malmö och Århus undersöks, med hjälp av mikrodialys, frisättningen av smärtmediatorer både före, under och efter att deltagarna fått pressa ihop tänderna under tjugo minuter. I studien ingår både patienter med smärta i käkmuskler och smärtfria personer, såväl kvinnor som män.

Ny skonsam teknik

En annan teknik som Malin Ernberg varit med att utveckla innebär att man med hjälp av mikrobiopsier kan undersöka uttrycket av smärtreceptorer i muskelvävnad. Den nya tekniken, som är skonsam för patienten, innebär att en tunn nål skjuts in i käkmuskeln och att man sedan drar ut en ytterst liten vävnadsbit. Forskarna har sett att kvinnor har fler serotoninreceptorer än män vilket skulle kunna vara en delförklaring till att långvarig muskelsmärta är vanligare hos kvinnor.

- Vi planerar också att undersöka andra patientgrupper, bland annat patienter med fibromyalgi, berättar Malin Ernberg.

Ytterligare en fråga som forskarna söker svar på är om man via ett salivprov kan se förhöjda nivåer av bland annat serotonin hos patienter med käksmärta. Studier som tidigare gjorts på migränpatienter visar att dessa hade en högre koncentration av vissa smärtsubstanser jämfört med friska kontroller.

Patienter med ont i käkarna kan pröva bettskenor och det har positiv effekt. Det finns också hjälpprogram med vissa rörelser som har bra effekt på muskler och käkleder. Målet är att på sikt kunna ge patienten en mer individanpassad behandling.

Malin Ernberg har ägnat mycket tid åt undervisning. Under flera år var hon chef för Vuxenkliniken där studenterna på tandläkar- och tandhygienistprogrammen får sin huvudsakliga kliniska träning. Malin Ernberg var också med och utarbetade Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxentandvård inom smärta och käkfunktionsstörningar och har flera internationella engagemang inom smärtforskning.

Text: Ann-Marie Dock. Publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2012

Om forskningsämnet

Många människor drabbas av smärta i käkmuskler och käkleder, men det råder fortfarande oklarhet om bakomliggande faktorer. Att identifiera dessa utgör en del av forskningen inom oral fysiologi. Att serotonin är en av de signalsubstanser som har en viktig roll visar flera studier. Med hjälp av nya tekniker har forskarna sett att nivåerna av vissa signalsubstanser är högre hos smärtpatienter jämfört med personer utan smärtproblem.

Länkar

OdontologiProfessor