Upplevelsen av hur vårt fysiska jag påverkar vårt medvetande

Henrik Ehrsson skapar kroppsliga illusioner i sin forskning. Försökspersonerna kan uppleva att en gummiarm på bordet framför dem är deras egen, eller att de ser sig själva från en annan plats i rummet. Experimenten är ofta effektfulla och underhållande, men frågeställningarna bakom desto mer allvarliga: hur skapas vår uppfattning om den egna kroppen, vårt fysiska jag? Och vilken betydelse har detta kroppsjag för våra tankar, känslor, minnen?

- Vi är födda med den här kroppen och har haft den hela livet, säger Henrik Ehrsson, professor i kognitiv neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap. Tidigare har man trott att vår bild av den egna kroppen är rätt oföränderlig, men vår forskning visar att upplevelsen tvärtom är mycket plastisk, förändringsbar. Hjärnan skapar kontinuerligt vår bild av kroppen, och den kan förändras radikalt på några sekunder om sinnesintrycken manipuleras.

Henrik Ehrsson och hans forskarkolleger har fått försökspersoner att uppleva att de befinner sig bakom eller mittemot sin egen kropp, att de förvandlats till en jätte eller en pyssling eller att en gummiarm är en del av den egna kroppen. Ja, till och med att deras arm blivit osynlig eller att de har tre armar. Baserat på försöken har gruppen börjat formulera kriterier för i vilka situationer hjärnan är beredd att revidera sin bild av kroppen.

- Bara ett sinne räcker inte, säger Henrik Ehrsson. Det krävs att två sinnen ger information som stämmer inbördes i både tid och rum för att skapa en illusion.

Experimenten har hittills i stor utsträckning baserats på kombinationen syn och känsel, av praktiska skäl. Men Henrik Ehrsson vill gärna involvera andra sinnen framöver. Inte minst balanssinnet vore intressant att studera, eftersom det är så viktigt för vår upplevelse av kroppen i rummet.

- Vi får väldigt mycket information via våra ögon; det är ett kraftfullt sinne. Men synen är inte dominant över de andra sinnena på det sättet att synintrycken alltid "vinner", som man trodde tidigare.

De illusoriska experimenten kombineras med MR-avbildning av hjärnans aktivitet, för att få kunskap om vilka delar av hjärnan som är involverade i processen och hur dessa skapar varseblivningen av en egen kropp.

- Vi har sett att upplevelserna har koppling till två områden i associationsbarken: bakre hjässloben och premotoriska hjärnbarken. Det har man inte vetat tidigare. Vår hypotes är att grupper av nervceller i dessa områden integrerar signaler från olika sinnen till en enhetlig kroppsupplevelse.

Fundamentala filosofiska frågeställningar

Ett långsiktigt mål för Henrik Ehrsson är att förstå vad upplevelsen av ett fysiskt jag har för betydelse för andra kognitiva funktioner i hjärnan - alltså hur vår upplevelse av att befinna oss i en tydligt avgränsad kropp påverkar vårt medvetande; hur vi tänker, känner och minns.

- För några decennier sedan föreställde man sig gärna kognition som bearbetning av symboler, analogt med hur en dator arbetar eller hur ett språk fungerar. I en sådan modell behövs inte kroppen; den är helt irrelevant. Idag pekar mycket på att kroppsjaget är ett fundament för högre kognitiva funktioner, att det finns väldigt grundläggande kopplingar mellan medvetandet och upplevelsen av en kropp. Frågan har ställts om ett mänskligt medvetande kan existera utan en upplevelse av en kropp?

Där tangerar Henrik Ehrsson fundamentala filosofiska frågor om det mänskliga jagets natur. Men hans forskning kan också ha stor konkret nytta.

- Inom psykiatrin är det inte ovanligt med patienter med störd jaguppfattning och kroppsliga vanföreställningar. De kan till exempel uppleva den egna kroppen som något främmande, eller att den är gränslös. Jag hoppas att vår forskning ska bidra till att förstå vad sådana upplevelser beror på, och i förlängningen hur de kan behandlas.

Ett annat användningsområde är robotik och fjärrstyrning av maskiner i miljöer där människor inte kan eller bör befinna sig. Det kan röra sig om allt från ett litet medicinsk verktyg inne i kroppen till en stor reparationsrobot i ett kärnkraftsverk som hotar att kollapsa. Roboten skulle kunna fjärrmanövreras med oerhörd precision om den kopierade förarens rörelser och föraren upplevde den som sin egen kropp.

Att utveckla bättre proteser för amputerade är en kanske mer närliggande tillämpning. Målet är proteser som verkligen upplevs som en del av den egna kroppen. Forskning tyder på att en sådan upplevelse av att ha fått tillbaka sin kroppsdel också skulle minska problemen med fantomsmärtor.

Text: Anders Nilsson, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2013

Om forskningsämnet

Kognitiv neurovetenskap studerar de hjärnmekanismer som ligger till grund för våra högre kognitiva funktioner. Forskningen är tvärvetenskaplig och omfattar bland annat avbildningstekniker, neurofysiologi, datamodellering och experimentell psykologi. Målet är att fördjupa förståelsen av kopplingen mellan medvetandet och hjärnans biologi  till exempel hur kognitiva funktioner som arbetsminne, kroppsupplevelse och kreativitet relaterar till aktivitet i olika delar av hjärnan.

Länkar

NeurovetenskapProfessor