Sjuklig fetma ett växande problem

Det är ett intrikat samspel mellan gener och miljöfaktorer som påverkar risken för att drabbas av ohälsa och sjuklighet. Men detta samspel kan se olika ut under olika skeden i livet. Att studera betydelsen av arv och miljö för folksjukdomar ur ett levnadsloppsperspektiv - från barndomen till vuxenlivet - löper som en röd tråd genom professor Finn Rasmussens forskning.

I den forskningsnisch som kallas "life course epidemiology" finns ett intresse att undersöka om avvikande tillväxt och utveckling under kritiska perioder - till exempel under fostertiden, tidig barndom eller pubertet - ökar risken för ohälsa i vuxen ålder. I en rad studier har Finn Rasmussen analyserat hur längdtillväxt, viktökning, ätbeteende och fysisk aktivitet påverkar risken för kroniska sjukdomar senare i livet.

- Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Den sjukliga fetman, som innebär ett kroppsmasseindex (BMI) över 35, ökar kraftigt och utgör ett hot mot hälsa och livskvalitet. Om tiotjugo år kommer det att resultera i växande kostnader för sjukvården och samhället på grund av följdsjukdomar samt nedsatt arbetsförmåga och produktivitet, säger Finn Rasmussen.

För 30 år sedan var det en förhållandevis liten andel av befolkningen som var kraftigt överviktig eller fet. Men sedan dess har det skett en dramatisk ökning. Idag är uppemot 40 procent av alla kvinnor och hälften av alla män överviktiga.

Tiodubbling av sjuklig fetma

I en uppmärksammad undersökning av värnpliktiga unga män fann Finn Rasmussen och hans medarbetare att under de senaste 35 åren har det skett en tiodubbling av förekomsten av svår fetma. De med måttlig fetma har femdubblats. Studien omfattar drygt en och en halv miljon unga män, som mönstrade åren 1969 till 2005. Materialet är i flera hänseenden unikt. Det representerar 82 procent av alla unga svenska män och inkluderar alla socioekonomiska grupper.

- Svår fetma har alltså ökat mycket snabbare än måttlig fetma. Det ger i sin tur en ökad sjuklighet med fler som riskerar att drabbas av till exempel typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, skador på skelettet och vissa former av cancer. Och trenden tycks hålla i sig.

Preventivt program

I en annan studie har Finn Rasmussen jämfört barn födda på tidigt 70-tal med barn födda i mitten av 80-talet. Den visar att barn med fetma blivit ännu fetare under denna period. Den förändring som forskarna kunde se i den stora värnpliktsundersökningen kan alltså spåras ända ner till femsexårsåldern. Det är också anledningen till att han i ett tvärvetenskapligt samarbete med andra forskare har utvecklat ett nytt förebyggande program för barnhälsovården om förskolebarns matvanor och fysisk aktivitet.

- Det är viktigt att börja tidigt om man vill förebygga och bromsa utvecklingen av barnfetma i samhället. I den vetenskapliga utvärdering av det nya programmet som nu startar medverkar 80 barnavårdscentraler, BVC. Det omfattar 2 000 förstfödda barn och deras föräldrar. Studien baseras på ett komplett utbildningsprogram för sjuksköterskor på BVC. Med hjälp av en serie motiverande samtal om mat- och rörelsevanor från det att barnet är nio månader fram till fyra års ålder ska vi tidigt främja goda mat- och rörelsevanor hos förskolebarn och deras föräldrar.

För att studera genernas och miljöns betydelse i olika sammanhang har Finn Rasmussen skapat ett unikt material baserat på en stor population manliga en- och tvåäggstvillingar - ca 1 700 par födda åren 1973 till 1979. Data har samlats in från heltäckande befolkningsregister och tvillingarna har följts upp genom åren med enkäter om levnadsvanor och ohälsa.

- Vi kunde bland annat konstatera att både ätbeteende och fysisk aktivitet ungefär till hälften beror på genetiska faktorer. Uppväxtmiljön och sociala faktorer är för många beteenden och levnadsvanor lika viktiga som genetiska faktorer. Det ger såväl samhället som individen ett stort handlingsutrymme att minska hälsoriskerna, säger Finn Rasmussen.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2008

Om forskningsämnet

Socialmedicin är ett vetenskapligt ämne och en medicinsk specialitet med fokus på sociala orsaker till ohälsa och sociala konsekvenser av sjuklighet. Socialmedicin rymmer epidemiologi, teorier och metoder om hälso- och sjukvårdens organisation och ekonomi samt om hälsofrämjande och förebyggande arbete på samhällsnivå. Finn Rasmussen studerar bland annat hur arv och miljö påverkar tillväxt och utveckling under barn- och ungdomsåren och risken för kroniska sjukdomar senare i livet. Många studier rör matvanor, fysisk aktivitet, fetma och blodtryck i ett befolkningsperspektiv.

Länkar

ObesitasProfessorSocialmedicin