Självmordsprevention testas i EU

Hur kan man förhindra självmord bland unga på bästa sätt? För första gången görs ett europeiskt gemensamt försök att utröna de bästa självmordspreventiva metoderna.

Ju tidigare i självmordsprocessen man kommer in desto bättre preventiva effekter kan man uppnå. Hur man bäst förebygger ungas självmord är dock inte forskarna helt på det klara med.

Tidigare forskning vid avdelningen för Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP), institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, har visat att det går att minska antalet självmordsförsök bland flickor genom att öka medvetenheten om förebyggande åtgärder hos skolelever och kunskapen om var man kan söka hjälp. I studien ingick cirka 1 000 elever i ett antal skolor i Stockholm. Men effekterna på pojkarnas självmordsbenägenhet var inte lika tydliga.

– Resultaten gjorde att vi ville testa även andra typer av interventioner i större grupper av elever för att få säkrare resultat. Nu jämför vi för första gången flera olika preventiva metoder i samma vetenskapliga studie på Europanivå, säger Vladimir Carli, biträdande projektledare för studien och forskare vid NASP.

EU-studie i elva länder

Elvatusen 15-åringar i totalt elva olika EU-länder ska studeras. I varje land ingår 1 000 ungdomar som fördelas på fyra grupper med 250 personer i varje grupp. Forskarna vill i dessa grupper undersöka tre olika sätt att förebygga självmord och psykisk ohälsa bland ungdomar. Målet är att hitta den metod som bäst och mest kostnadseffektivt minskar antalet självmordshandlingar bland unga.

Tre självmordspreventiva metoder ska undersökas:

  1. Det första angreppssättet man vill testa är att med en skräddarsydd metod som är utarbetad av forskare vid NASP och Columbia Universitetet i New York, USA, för att öka medvetenheten om psykisk ohälsa och självmordshandlingar bland de unga själva så att de söker hjälp i ett tidigare skede och i större utsträckning.
  2. Ett annat angreppssätt är att utbilda lärare och övrig skolpersonal så att de kan känna igen ungdomar i farozonen för att kunna övertala dem att söka hjälp.
  3. Det tredje sättet är att låta personal inom barn- och ungdomspsykiatrin att med hjälp av så kallade screeningsmetoder upptäcka riskelever i skolan och erbjuda dem vård.

I den fjärde gruppen, kontrollgruppen, sätter man enbart upp affischer i skolan med information om var man kan vända sig om man har självmordstankar eller tecken på depression.

Stort behov av samarbete

Före, under och efter att metoderna testats kommer ungdomarna också att få svara på en enkät med frågor om sin psykiska hälsa, självmordsbeteende, värderingar, och livsstil, som exempelvis alkohol- och tobaksvanor och internetanvändning. På så vis kan man mäta om och i så fall hur deras attityd, vanor, psykiska hälsa med mera förändras under studiens gång. Då självmord är relativt ovanligt bland unga är behovet av samarbete mellan Europeiska länder extra stort för att få statistiskt säkerställda resultat, menar Vladimir Carli.

I en annan EU-studie ska forskarna också undersöka kopplingen mellan skolk och psykisk ohälsa, bland annat självmord. Vladimir Carli tror att man bland skolkare kan hitta personer med ökad risk för självmord.

– Ju mer vi vet om riskfaktorer ju enklare är det, säger han. 

EU-projekt om självmordsprevention och psykisk hälsa bland unga

Det finns flera EU-projekt kring självmordsprevention och psykisk hälsa bland unga. Här presenteras några av dem:

SEYLE (Saving and Empowering Young Lives in Europe)

Ett EU-projekt som syftar till att ta fram riktlinjer för de bästa och mest kostnadseffektiva sätten att arbeta självmordspreventivt bland unga. Genom att involvera tolv EU-länder med stor geografisk och kulturell spridning hoppas man kunna få resultat som kan antas gälla för alla Europas länder. Projektet, som leds av professor Danuta Wasserman, chef för NASP, Karolinska Institutet, startade i januari 2009 och ska pågå i tre år.

WE STAY

Ett EU-projekt som ska kartlägga kopplingen mellan skolk och psykisk ohälsa bland unga i 10 europeiska länder. Syftet är att bättre förstå varför elever skolkar och hur man kan minska andelen elever som skolkar och som inte fullföljer skolundervisningen.

SUPREME (Suicide Prevention by Internet and Mediabased Mental Health Promotion)

Ett EU-projekt som bland annat syftar till att skapa en interaktiv webbsida som riktar sig till ungdomar mellan 14-24 år. Via webbsidan, som till stor del ska drivas av unga människor (med tillsyn av experter), hoppas man kunna öka medvetenheten och minska tabu kring självmord samt öka engagemanget för god psykisk hälsa och erbjuda möjlighet till hjälp och stöd från professionella. Projektet leds av NASP vid Karolinska Institutet men omfattar även sju andra europeiska länder.

Suicidforskning