Sambandet vikt, mensrubbningar och nedsatt fertilitet

Såväl undervikt som övervikt hos kvinnor har samband med mensstörningar och nedsatt fertilitet, även om mekanismerna inte är helt klarlagda. Angelica Lindén Hirschberg har tidigare studerat konsekvenserna av smala kvinnors ätstörningar, ett vanligt problem inom idrottsvärlden, säger hon.

– Anorektiskt beteende är förhållandevis mycket vanligare inom idrottsgrenar där kroppsvikten har betydelse för prestationen, som inom uthållighetsgrenar, exempelvis längdskidåkning, och inom estetiska grenar som gymnastik, säger Angelica Lindén Hirschberg.

Hon beskriver det som idrottskvinnans symtomtriad, med amenorré, det vill säga utebliven mens, ätstörningar och osteoporos. När forskargruppen studerade de fysiologiska konsekvenserna av idrottskvinnornas hormonella bild, fann man att inte bara benmassan, utan även hjärt-kärlsystemet och lipidfunktionen var negativt påverkade.

– Bland annat var blodkärlens endotelfunktion nedsatt, vilket är en stark riskfaktor för att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt kunde vi se att p-piller förbättrade såväl endotel- och lipidfunktion som benmassa, vilket innebär att symtomtriaden sannolikt hänger samman med östrogenbrist.

En annan studie rör gravida kvinnor med tidigare diagnostiserad ätstörning, som följts under hela graviditeten, samt deras barn upp till fem års ålder.

– Tidigare anorektikers barn har signifikant lägre kroppsvikt när de föds. Som grupp har barn till både anorektiker och bulimiker minskat huvudomfång vid födelsen som kvarstår åtminstone upp till 18 månaders ålder. Betydelsen av detta kommer att belysas i ytterligare studier.

Många organ och hormoner påverkar kvinnans vikt, reproduktion och benmassa.

PCOS och ätstörningar

Bulimiker, det vill säga hetsätare, är som grupp betraktat inte underviktiga och det är oklart varför också de drabbas av mensstörningar. Vid analys av deras hormonella status, fann man en grupp bulimiker vars labbvärden påminde om anorektikers och en undergrupp med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS).

– PCOS är den vanligaste genetiska orsaken till hormonell störning hos kvinnor i fertil ålder och kännetecknas av störd ägglossning, nedsatt fertilitet och en ökad produktion av manligt könshormon i äggstockarna, så kallad hyperandrogenism. Dessa har också ett typiskt utseende med en mängd små äggblåsor som ofta är fördelade i äggstockens ytterkant.

PCOS drabbar mellan fem och tio procent av alla kvinnor, och tillståndet brukar därför betraktas som en folksjukdom. Det kompliceras av rubbningar i insulinbalansen och en ökad risk att få typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Hypotesen är att PCOS kan bidra till ätstörningar som bulimi, något som även antytts av andra studier, genom att hyperandrogenism och rubbningar i insulin-sockerbalansen kan leda till störd aptitreglering.

– Sannolikt hade denna grupp bulimiker en genetisk disposition för PCOS, även om andra faktorer har betydelse för att syndromet ska utvecklas. PCOS debuterar ofta i samband med viktuppgång.

Man har även gjort andra studier kring kvinnor med PCOS och fetma, men utan ätstörningar. Forskningen har här inriktats på fetmans betydelse för reproduktionen.

– Detta är en av de vanligaste patientgrupperna på fertilitetskliniker. Det är svårare att bli gravid som överviktig och dessa kvinnor svarar också sämre på fertilitetsbehandling. De har även en ökad missfallrisk som sannolikt inte beror på PCOS i sig utan på övervikten.

Hon studerar de bakomliggande molekylära mekanismerna och hur kvinnornas insulinresistens påverkar livmoderslemhinnan. Kraftigt överviktiga kvinnor med PCOS ska nu försöka gå ned i vikt med hjälp av ett hälsoinriktat dataprogram. Parallellt studeras olika faktorer i deras livmoderslemhinna.

– Vi har hittills sett dramatiska effekter. Med hjälp av kost och motion, och den relativa viktnedgången, har cirka hälften fått tillbaka såväl mens som ägglossning, trots att de har PCOS.

Vanligt hos idrottskvinnor

Angelica Lindén Hirschberg är också gynekologisk konsult för Sveriges olympiska kommitté och har undersökt mensstörningar hos 90 olympiska idrottskvinnor inom olika grenar.

– Som grupp betraktat har kvinnor inom kraftsporter och uthållighetsgrenar högre förekomst av mensstörningar. Bland våra olympier är frekvensen nära 30 procent jämfört med två till fem procent hos befolkningen i övrigt.

Nutritionsbrist är ovanligt medan PCOS med hyperandrogenism visade sig vara den vanligaste hormonella orsaken till kvinnornas mensstörningar. De ökade testosteronhalterna hos idrottskvinnor med PCOS kan göra att de presterar bättre än andra kvinnliga idrottare. Manliga hormoner har nämligen positiva effekter på fysisk prestationsförmåga.

Ett mer ovanligt hyperandrogent tillstånd är störd könsutveckling i form av könskromosomrubbningar och olika hyperandrogena syndrom. Hon ska nu studera genetiska faktorer hos svenska olympiska kvinnor för att se om sådana förekommer i ökad frekvens och i så fall inom vilka idrottsgrenar.

– Det förekommer att kvinnor misstänks för doping på grund av hyperandrogena syndrom.

Text: Eva Cederquist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2010

Om forskningsämnet

Ätstörningar, viktnedgång och hård fysisk träning är de vanligaste orsakerna till mensrubbning hos unga kvinnor. Forskargruppen studerar basala hormonella och genetiska samband mellan metabolism och reproduktion respektive sviktande äggstocksfunktion och en avvikande könsutveckling. Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är den vanligaste genetiska orsaken till hormonell störning hos kvinnor i fertil ålder. Inom elitidrotten är det vanligt med mensstörningar och så kallade hyperandrogena tillstånd.

GynekologiObstetrikProfessor