Så kan förbud mot nätdroger skyndas på

Sverige har en av Europas rappaste processer för att klassificera och förbjuda nätdroger. Ändå hinner myndigheterna inte med när nya varianter pumpas ut på marknaden. Forskare vid Karolinska Institutet föreslår åtgärder för att korta utredningstiden.

Nya psykoaktiva substanser, eller nätdroger, är syntetiska substanser som liknar till exempel cannabis och heroin. I många fall är de ännu inte klassade och förbjudna av regeringen eller uppsatta på Folkhälsomyndighetens utredningslista och kan då saluföras öppet i Sverige. Drogerna säljs under lockade namn som spice (läs mer på sidorna 22-23), superman, magic och monkey dust.

Det finns till exempel över 1 000 syntetiska cannabinoider listade med strukturer på internet som kemister relativt enkelt kan tillverka. Förbjuder myndigheterna en viss substans går tillverkarna bara vidare på listan.

Olof Beck– Det mest upprörande är att man kan öppna en hemsida och helt öppet sälja dessa droger som lagliga. Därför måste myndigheterna vara väldigt proaktiva och snabbt klassa alla nya droger som kommer ut, så att regeringen kan förbjuda dem och få stopp på internetförsäljningen, säger Olof Beck, adjungerad professor i analytisk toxikologi och farmakologi vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, samt chef för farmakologiska laboratoriet, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

Ett förbud kan hjälpa visar vårens utveckling: I januari 2015 kom få eller inga förgiftningsfall till landets akutintag till skillnad från oktober-november 2014 då Giftinformationscentralen tog emot flera förfrågningar om dagen om spice-förgiftningar från sjukvård och allmänhet. Förklaringen tros vara att regeringen strax före årsskiftet förbjudit bland annat 24 spice-varianter.

Under veckorna efter regeringsbeslut till att det träder i kraft brukar dock nätbutikerna passa på att rea ut de förbjudna substanserna.

Samhället måste istället sätta in kraftåtgärder och förbjuda dessa droger, annars ger man en signal till medborgarna att det är okej att göra så här.

– Det är ingen idé att man som expert säger till ungdomarna att det här är farligt, för det tror de inte på. Samhället måste istället sätta in kraftåtgärder och förbjuda alla dessa droger, annars ger man en signal till medborgarna att det är okej att göra så här. Är det inte illegalt så är det legalt och därmed måste det vara ofarligt, så resonerar folk, säger Olof Beck.

Han berättar om några ungdomar som intervjuades av tullen i samband med en spice-härva.

– Ungdomarna berättade att de tyckte det var ”jättekul att röka på med spice”, men att det för dem inte var ett alternativ att röka riktig cannabis eftersom ”det ju var kriminellt”, säger Olof Beck.

Fler än 260 helt nya substanser har introducerats på den europeiska marknaden under den senaste femårsperioden och sedan år 2010 har man påträffat minst en ny substans i veckan i genomsnitt. 2014 upptäcktes 101 nya substanser och situationen är likartad i Sverige.

När det gäller etablerade, ”gamla” droger, som exempelvis cannabis och amfetamin, så vet man ganska mycket om på vilket sätt de är farliga.

– Men de här nya nätdrogerna är potentiellt ännu mer farliga, och farligheten ökar just därför att man inte vet så mycket om dem. Till problematiken hör även att många har en okänd kemisk orenhet. Det innebär att den substans man köper är kemiskt förorenad med andra ämnen som kan vara ännu farligare än den substans man tror man köper, säger Olof Beck.

Ett sådant exempel är nätdrogen mefederon, som förbjöds för fem år sedan. Vid tillverkningsprocessen använde man mangan, som sedan fanns kvar i det som såldes innan förbudet. Det gav biverkningar hos missbrukarna i form av symtom liknande de som uppkommer vid Parkinsons sjukdom.

Det finns inte några rikstäckande data som fortlöpande speglar nätdrogers utbredning i Sverige, liksom i övriga Europa, och det är därför svårt att uppskatta omfattningen av problemet.

– Just nu är det ett stort fokus i massmedia på förgiftningar och dödsfall, men hur vanligt det är bland vuxna i Sverige eller EU vet man inte. Men en undersökning från Finland talar för en ganska stor utbredning av nätdrogsanvändning i befolkningen där, lika omfattande som för etablerade narkotikapreparat som till exempel amfetamin, säger Olof Beck.

Men bland ungdomar vet man enligt rapporten Drogutvecklingen i Sverige 2014 att cirka två procent av niorna och två procent av gymnasieeleverna provat nätdroger, oftast handlar det om spice.

Det som är mest alarmerande just nu är, enligt Olof Beck, att antalet nya substanser fortfarande ökar. Men han tror det finns lösningar.

– Faktum är att antalet nya substanser som kan plockas fram är ändligt. Det kanske rör sig om några tusen, sedan tar det slut. Men vi måste bli mycket mer proaktiva med klassningen så att myndigheterna kan agera och få stopp på internetförsäljningen. För det krävs troligen mer resurser, säger han.

Vid årsskiftet gjorde Folkhälsomyndigheten en räd och klassade 42 stycken nya substanser.

– Men då ska man komma ihåg att det kom 101 nya nätdroger i EU förra året. Även resterande 59 borde ha inkluderats tycker jag, säger Olof Beck.

Orsaken till att inte fler substanser inkluderades beror troligen på det mödosamma utredningsarbetet som ligger bakom.

Enligt Olof Beck tar det idag i bästa fall ett år från det att en substans identifierats i Sverige till att den förbjuds av regeringen. Folkhälsomyndigheten har ansvar för att ta fram underlag om vilka droger som finns i Sverige, och hur skadliga de är, sedan fattar regeringen beslut om klassning av drogen som ”hälsofarlig vara” eller ”narkotika”. Men innan dess måste regeringen anmäla sin avsikt till EU-kommissionen för godkännande, eftersom reglerna för den inre marknaden inom EU är att en vara som är godkänd i ett visst land ska vara godkänd överallt. Detta gör att beslutet dröjer ytterligare några veckor.

Josefin JonssonJosefin Jonsson, enhetschef för enheten för alkohol- och tobakstillsyn på Folkhälsomyndigheten, menar att handläggningstiden är rimlig, med tanke på den noggranna utredningen av underliggande vetenskapliga studier, med mera, som görs inför ett klassificeringsunderlag.

– Vi har under de senaste åren gjort en successiv kompetens- och resursförstärkning för att kunna hålla ett högre tempo i detta arbete och takten på antalet reglerade substanser har också ökat, säger Josefin Jonsson.

Folkhälsomyndigheten jobbar redan idag med Nätverket för den aktuella drogsituationen i Sverige, NADiS. Det är en referensgrupp med forskare och andra experter på området från myndigheter och hälso- och sjukvården med flera (exempelvis STRIDA), som bidrar med sin expertis inför varje klassificeringsunderlag.

– Vi jobbar redan effektivt i handläggningen av substanser. Men med mera resurser skulle det totala antalet substanser som klassas kunna bli blir högre, säger Josefin Jonsson.

Juan-Pablo RoaEnligt Juan-Pablo Roa, politiskt sakkunnig på socialdepartementet, inser regeringen allvaret i situationen.

– Folkhälsoministern Gabriel Wikström och socialdepartementet har de senaste månaderna haft två möten med experter inom området, för att titta på hur vi kan gå vidare i frågan om nätdroger. Sverige har bland de kortaste processerna för klassning i Europa, men målet är självklart att korta tiden ännu mer, säger han.

Regeringen har nu begärt att Folkhälsomyndigheten ska återkomma med förslag på hur man kan jobba vidare med klassningsprocessen på bästa sätt så att den kan gå ännu fortare. Enligt Juan-Pablo Roa kan man eventuellt återkomma med resursfrågan till höstbudgeten.

Men att utredningen tar tid beror även på att det krävs särskilda dokument som grund för en narkotikaklassning. Detta skulle kunna effektiviseras och moderniseras, menar Olof Beck.

– Vi bör lyfta in betydligt mer vetenskap i underlagen. Forskningen har utvecklats så det finns mycket kunskap att luta sig mot. Idag vet vi till exempel betydligt mer om hur belöningssystemet i hjärnan fungerar, och det finns modeller utvecklade för att man utifrån en substans kemiska sammansättning ska kunna dra slutsatser kring huruvida den kan framkalla beroende och ge belönande effekter, säger han.  

Olof Beck nämner den tidigare utredda nätdrogen MDPV, som förbjöds år 2010. Under utredningen kunde man delvis luta sig mot studier på råtta som visade precis hur substansen påverkar hjärnan.

– Det var ingen tvekan om varför man stoppade i sig den här substansen, den har precis samma effekter som en rad andra droger, säger Olof Beck.

Samma sak gäller väldigt många av de nya nätdrogerna, det finns vetenskapligt underlag som borde räcka för att kvalificera dem för klassning.

– Jag vill hävda att de vetenskapliga kunskaperna om de nya drogernas effekt på hjärnan mycket väl kan ligga till grund för ett korrekt klassningsbeslut redan innan substansen kommit till Sverige, säger han.

Juan-Pablo Roa på socialdepartementet håller med om att det behövs en översyn av klassningssystemet.

– Nu arbetar vi med strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings-, och tobakspolitiken som ska börja gälla 2016 och kommer nu kalla till ett antal möten med civilsamhället och experter, säger han. 

Regeringen öppnade nyligen för att eventuellt tillåta så kallad familjeklassning av exempelvis alla varianter av spice, när man såg de positiva effekterna av förbudet i januari. Det skulle kunna leda till en snabbare beslutsprocess, istället för att varje snarlik substans måste klassas en och en.

– Vi ser över en eventuell familjeklassning. Men det har funnits juridiska betänkligheter om att en sådan klassning skulle kunna leda till utdragna processer och en felaktig klassning av substanser som är ofarliga, och detta måste därför först utredas noga, säger Juan-Pablo Roa.

Olof Beck hoppas, utöver en modernisering av klassningssystemet, även att regeringen temporärt tillsätter mer resurser tills situationen med nätdroger är under kontroll.

– Men vare sig man har nuvarande system eller familjeklassningssystem, så behövs samma vetenskapliga fundament, säger Olof Beck.

 

Text: Helena Mayer, publicerat i Medicinsk Vetenskap 2/2015.

 

FAKTA - Den långa vägen till klassning

I Sverige upptäcks ungefär en ny nätdrog varje vecka, men vägen till att den blir förbjuden kan vara lång. För att en drog ska kunna bli klassad som narkotika, eller hälsofarlig, måste en rad fakta om drogen tas fram.

  1. Dels krävs en fastställd kemisk struktur, som tas fram av Nationellt forensiskt centrum (tidigare Statens kriminaltekniska laboratorium) när nya typer av substanser har beslagtagits av Polisen eller Tullverket.
  2. Det ska även vara dokumenterat att människor missbrukat drogen och statistik över användargrupperna, till exempel ungdomar. Dokumentationen inhämtas från exempelvis Rättsmedicinalverket eller Karolinska Institutet när urin- och blodprover har analyserats där.
  3. Underlaget sammanställs av Folkhälsomyndigheten, som har stöd av referensgruppen Nätverket för den aktuella drogsituationen i Skandinavien, NADiS.
  4. Beslutet om klassning och förbud tas sedan av regeringen, efter anmälan till EU-kommissionen.
  5. Slutligen tar Läkemedelsverket upp substansen i sin förteckning över narkotika eller hälsofarliga substanser.

Källa: Nationellt forensiskt centrum

Så många nätdroger har förbjudits

Det finns inga exakta uppgifter på antalet nya nätdroger som kommer till Sverige årligen. De substanser som ligger för utredning är de som rapporteras in till Folkhälsomyndigheten från brottsbekämpande myndigheter och Giftinformationscentralen samt de som Folkhälsomyndigheten själva identifierat genom omvärldsbevakning. Med hjälp av NADiS-nätverket väljs de substanser ut som utreds vidare. 

Reglerade substanser efter beslut av regeringen (efter underlag från Folkhälsomyndigheten eller Läkemedelsverket):

  • 2011: 8 st reglerade som narkotika
  • 2012: 13 st reglerade - 5 hälsofarlig vara och 8 narkotika
  • 2013: 31 st reglerade - 10 hälsofarlig vara och 21 narkotika
  • 2014: 32 st reglerade - 21 hälsofarlig vara och 11 narkotika
  • 2015: 42 st reglerade (till och med april) - 31 hälsofarlig vara och 11 narkotika

 

 

BeroendeforskningFarmakologi