Rökning - en viktig orsak till inflammation i luftvägarna

Uppskattningsvis en halv miljon svenskar lider av KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Det gör sjukdomen till en av våra stora folksjukdomar, och det är också den som ökar mest. KOL utvecklas långsamt, under flera decennier, vilket gör att patienten successivt vänjer sig vid symtomen. Tidigt i sjukdomsförloppet kommer en kronisk hosta och allmänt dålig kondition.

- Det är viktigt att snabbt hitta dessa patienter, då det ökar chansen att kunna påverka sjukdomsförloppet, säger Magnus Sköld, professor i lungmedicin. Det absolut viktigaste är ett omedelbart rökstopp, eftersom det planar ut den accelererande förlust av lungfunktionen som rökningen ger.

Hos rökare ökar förekomsten av KOL med åldern. Man beräknar att av alla äldre rökare har cirka hälften sjukdomen. Före 40-årsåldern är KOL i stället desto ovanligare.

KOL på tre nivåer

Lungorna är det organ med störst totalyta som kan exponeras för främmande partiklar - cirka hundra kvadratmeter. Rökningen framkallar vid KOL en inflammatorisk reaktion i såväl de stora som små luftvägarna. Dessutom leder den till strukturella förändringar till följd av vävnadsombildning. Sjukdomen påverkar tre nivåer i luftvägarna med symtomen emfysem, bronkiolit respektive kronisk bronkit.

Emfysem i lungan leder inledningsvis till att vävnadsväggarna mellan alveolerna, de minsta lungblåsorna, bryts ned.

- Med mindre vävnad kvar, fylls alveolerna och därmed lungan med mer luft. Det ger en mindre total lungyta för att bland annat transportera syre till blodbanan.

Lite högre upp i luftvägarna drabbas bronkiolerna, de näst minsta luftvägarna, med en diameter på endast två millimeter. Här sitter själva obstruktionen, det vill säga hindret, att få luft. En inflammatorisk process påverkar strukturella lungceller, vilket kan leda till bindvävsomvandling i bronkiolerna.

- Det är inte bara inflammationen i sig utan främst bindvävsomvandlingen som ger den försämrade andningen. Det bildas en fibros, en slags ärrbildning. Den tredje sjukdomsnivån vid KOL är en kronisk bronkit som sitter högre upp i luftvägarna. Här bildas det sekret som ger patienten hosta.

Förutom vikten av ett omedelbart rökstopp finns även läkemedel som har symtomlindrande effekt. Det finns dock ännu inga läkemedel med effekt på emfysem och fibros.

- Vid milda besvär behöver man ofta inte behandla alls. I medelsvåra respektive svårare fall krävs bronkvidgare som inhaleras, eventuellt i kombination med kortisoninhalation. Men det absolut viktigaste man kan göra är att aldrig börja röka.

Den främsta problematiken i samband med KOL är utandningen. Med hjälp av så kallad spirometri mäts flödet på patientens utandningsluft, något som ofta görs för att fastställa en misstänkt diagnos. Den maximala volymen av luft mäts under den första sekunden av en snabb utandning.

Konstgjord lungvävnad

En viktig fråga är vilka mekanismer i den inflammatoriska processen som driver den framåt mot vävnadsombildning. Gruppen studerar bland annat hur inflammatoriska celler, framförallt T-celler, påverkar de strukturella förändringarna i lungan.

I gruppens provrörsstudier används bland annat en tredimensionell gel-modell, som gör det möjligt att odla lungvävnadsceller, som fibroblaster, i en konstgjord bindväv. Fibroblaster är de vanligaste cellerna vid uppbyggnaden av bindväv.

- Det är en förenklad modell av en lungvävnad, där celler odlas i en gel och flyter runt i ett odlingsmedium. Modellen gör att vi också lättare kan studera hur inflammatoriska ämnen påverkar nedbrytningen av bindväv.

I patientstudierna används bland annat bronkoskopimetoder, där man via luftvägarna tar prov direkt på bronkialvävnaden. I samband med bronkoskopin görs ofta också en lungsköljning med förhållandevis stora mängder koksalt, som kan fånga upp ytliga celler i alveoler och bronkioler.

Lungförändringar hos reumatiker

Patienter med ledgångsreumatism utvecklar ofta också lungförändringar. Många av dem är rökare och rökning är en riskfaktor för att utveckla också denna sjukdom.

- En allmänt vedertagen hypotes är att rökning påverkar vissa proteiner i lungan och att detta leder till ett immunsvar, som i sin tur kan förstöra leder.

Man vet inte ännu hur stor andel av patienterna med ledgångsreumatism som också har KOL. I samarbete med reumatologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna, ska forskargruppen nu kartlägga detta med hjälp av bland annat spirometri och högupplösande datortomografi.

- Vi ska också studera hur den inflammatoriska processen ser ut hos patienter med ledgångsreumatism; om den skiljer sig åt jämfört med friska rökare eller patienter med KOL. Vi vet ännu inte om KOL är lika vanligt hos rökande patienter med ledgångsreumatism jämfört med rökare utan ledsjukdom. Kanske påverkar de båda sjukdomarna varandra på något sätt.

Text: Eva Cederquist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2007

Om forskningsämnet

Luftvägsinflammation orsakad av rökning kan leda till flera folksjukdomar. Vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) framkallar rökning en inflammatorisk reaktion i både de stora och små luftvägarna samt i lungvävnaden. Dessutom sker en vävnadsombildning som bland annat leder till bronkiolit och emfysem. Forskningen kartlägger det inflammatoriska svaret i lungvävnaden, bland annat T-cellernas roll. Dessutom studeras lungan hos patienter med ledgångsreumatism, eftersom rökning predisponerar för sjukdomen och dessa patienter ofta har lungförändringar.

Länkar

LungmedicinProfessor