Risk- och friskfaktorer för allergiska besvär hos barn

Magnus Wickmans professur vid Karolinska Institutet är kombinerad med en överläkartjänst på Sachsska barnsjukhuset vid Södersjukhuset. Fördelningen är 70 procent forskning och 30 procent klinisk tjänstgöring vid Sachsska. Ett upplägg han trivs mycket bra med.

- Det leder till värdefull korsbefruktning; jag kan fånga upp idéer till min forskning direkt från verkstadsgolvet, så att säga.

När han i början av 1990-talet arbetade som barnhälsovårdsläkare i Falun förvånades han av att så många patienter kom in med astma och besvär från ögon och luftvägar.

- Vi hittade inte så mycket ärftlighet bakom barnens allergiska besvär, vilket annars är vanligt. Det gemensamma var att de alla bodde i ett nybyggt bostadsområde i utkanten av staden. Vi kartlade olika tänkbara riskfaktorer, men det enda vi fann var de nybyggda husen.

Senare uppdagades att byggbolaget i vissa av husen hade prövat en ny teknik, som innebar att husens betongplatta hade placerats direkt på träkonstruktionen utan något skydd däremellan. Det ledde till att fukt kom in i träkonstruktionen, som så småningom började mögla.

- Det var denna händelse som gjorde att jag fick upp ögonen för vilken betydelse inomhusmiljön har för allergiska besvär.

Magnus Wickman är en av initiativtagarna till BAMSE-projektet som kartlägger allergiutvecklingen bland barn i stockholmsregionen. Studien omfattar 4000 barn som var spädbarn då projektet drog igång 1994. Barnen har sedan regelbundet följts upp. Vid tolvårsuppföljningen för ett par år sedan var svarsfrekvensen hela 83 procent. Frågorna som ställs vid uppföljningarna ska förhoppningsvis kunna ge svar på vilken betydelse faktorer som inomhus respektive utomhusmiljö, pälsdjur, kost och tobaksrök har för allergiutveckling. Resultaten har bland annat visat att rökning under graviditeten innebär en klart ökad risk för att barnet ska utveckla astma. Men de data om graviditetsrökning som kommit in från BAMSE-projektet är inte tillräckligt omfattande, menar han. I Stockholm är idag andelen gravida kvinnor som röker betydligt lägre bland högutbildade än bland lågutbildade, tre-fyra procent jämfört med 30 procent. Och i Stockholm finns relativt fler högutbildade kvinnor. Kompletterande data om effekterna av graviditetsrökning kommer man dock på sikt att få från det europeiska nätverket GA2LEN, där BAMSE projektet ingår.

-Risken för astma hos barnet ökar även vid så pass lite som cirka fem cigaretter per dag eller mindre. Risken påverkas av de genetiska faktorer som barnet ärver, man kan säga att barnets känslighet för rökningen delvis är genetiskt kopplad.

Resultat från BAMSE-projektet har också visat att mögel, fukt och kondens i bostaden innebär en ökad risk för astma, medan amning minskar denna risk. Magnus Wickman medverkade tidigare i en annan stockholmsstudie kring inomhusmiljö och kvalsterallergi, där resultaten kunde motbevisa den tidigare uppfattningen att kvalster trivs bäst i damm och sängkläder. I stället visade det sig att de främst förekommer i fuktiga och täta inomhusmiljöer. Kvalster är fuktberoende och dricker genom huden.

- Vi fann flest kvalsterallergiska barn i hus som var byggda på en platta direkt på marken, respektive hus med platta tak alternativt tilläggsisolerade hus. Förekomst av kvalster är en biologisk indikator på att ett hus har byggts för tätt.

Gravida kvinnans kost påverkar

Förutom det pågående BAMSE-projektet omfattar hans forskning även studier inom Lifegene, det stora riksomfattande projekt som ska kartlägga hälsan på sikt hos 500 000 svenskar. Här hoppas han kunna få fram underlag som kan visa i vilken utsträckning mammans kosthåll påverkar risken för allergier hos barnet. Man vet idag att vissa födoämnen som mamman äter under graviditeten har en skyddande inverkan, medan andra i stället kan bidra till att öka allergirisken.

- Till den senare gruppen hör i första hand nötter, jordnötter, ägg och mjölk, som alla ökar risken för allergi hos barnet. Men vad det är som gör att vissa barn kan vara förskräckligt nötallergiska och ha låga nivåer antikroppar mot nötallergenet, medan barn med måttlig nötallergi kan ha höga nivåer, är inte helt klarlagt.

En delförklaring är att olika komponenter i allergenet är avgörande för den allergiska reaktionen. Jordnötsallergenet består exempelvis av nio olika komponenter, där tre-fyra av dem ger den svårare reaktionen. Det är inte ovanligt med så kallad korsallergi mellan nöt och björk; finns bara den komponent med som korsreagerar med björkallergenet, innebär det i regel en mildare form av nötallergi. Till de kostfaktorer som i stället anses kunna ge barnet ett framtida skydd mot allergier räknas vissa fetter som omega-3-fettsyror, vitaminer som D och E samt mineralerna zink, koppar och selen.

- Eftersom det handlar om fettlösliga vitaminer som lagras i kroppen är det bästa sättet att få i sig dessa ämnen via kosten. De ingår bland annat i feta fisksorter som lax, ansjovis, sardiner och sill. Den under senare år så populära medelhavskosten kan sannolikt bidra till att ge ett skydd mot framtida allergiutveckling hos barnet.

Text: Eva Cederquist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2009

Om forskningsämnet

Magnus Wickman tog tillsammans med två kollegor initiativet till det så kallade BAMSE-projektet (Barn, Allergi, Miljö, Stockholm och Epidemiologiprojektet) som startade 1994.

Allergier hos barn kan bero på en mängd faktorer i inom- och utomhusmiljön som tobaksrökning, kostfaktorer, pälsdjur och kvalster. Oftast finns dock en bakomliggande genetisk disposition. Mammans kost före och under graviditeten kan skydda respektive utgöra en riskfaktor för allergi hos barnet. 

Länkar

AllergiProfessor