Resistent hiv-virus globalt problem

Med effektiva läkemedel kan de flesta hivsmittade idag må bra och leva länge. Men det finns en viss risk att viruset utvecklar resistens mot den behandling som används, och då gäller det för läkaren att hitta en annan kombination av läkemedel som fungerar. Annars kommer patienten att bli sämre, och så småningom utveckla aids.

Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid KI och infektionsläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, forskar om hiv. Att utveckla metoder för att hantera problemet med resistens är ett av huvudspåren i hans forskning.

- I Sverige har vi i stort sett ingen avancerad resistens, säger Anders Sönnerborg, men i södra Europa är situationen betydligt allvarligare, och på en global skala är resistens mot hivläkemedel ett mycket omfattande problem.

I projektet EuResist har han tillsammans med forskarkolleger från Sverige, Tyskland, Italien och Israel byggt upp en omfattande databas som kartlägger virusets resistensmönster och kan räkna ut vilken behandling som sannolikt kommer att vara mest framgångsrik för en viss patient.

- Programmet letar mönster och drar slutsatser med artificiell intelligens utifrån data från mer än 60 000 patienter, säger han. EuResist har visat sig överlägset andra metoder som används: algoritmer och expertbedömning. Dataprogrammet ligger på nätet, fritt tillgängligt i hela världen.

Nu pågår vidareutveckling av EuResist, med syfte att bland annat få in mer humangenetik för att kunna analysera samspel mellan virus och värd. Men Anders Sönnerborg vill också utveckla databasen så att det går att använda den utan genetisk testning.

- Vi vill göra metodiken globalt anpassad. Vi vill träna databasen att känna igen resistensmönster, enbart utifrån kliniska, demografiska och enkla laboratoriedata. Då kan den användas brett i Afrika och Asien, där det oftast är svårt att få avancerade labbtester utförda. Forskningsintresset för hiv i låginkomstländer har funnits med från start för Anders Sönnerborg. Som doktorand på 1980-talet inledde han samarbete med kolleger i Etiopien.

Tillsammans kunde de bland annat isolera och för första gången beskriva den variant av viruset som kallas subtyp C. Numera är det den vanligaste och snabbast spridande varianten globalt. Idag samarbetar Anders Sönnerborg med forskare och kliniker i bland annat Etiopien, Tanzania, Kenya, Indien och Vietnam.

Läckage i tarmbarriären ger immunaktivering

En annan del av Anders Sönnerborgs forskning handlar om att studera hur hiv orsakar tarmskador och läckage i tarmbarriären: att bakterier överförs från tarmen till blodet.

- Hiv infekterar väldigt tidigt den lymfoida vävnaden i tarmen, och leder till skador som påminner om till exempel Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, säger Anders Sönnerborg. Skadorna förbättras av behandling, men försvinner inte helt. Vi och andra har visat att de orsakar ett läckage av mikrobiella produkter från mag-tarmsystemet till blodet.

Detta läckage är förmodligen en bidragande orsak till att aktiviteten i hivpatienters immunförsvar alltid är lite förhöjd, trots att behandlingen för övrigt fungerar perfekt. Och det är ett problem av flera skäl, förklarar Sönnerborg. Ett immunförsvar som aldrig riktigt går ner i viloläge kan leda till ohälsa på lång sikt, med bland annat ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och leverskada.

Men det aktiverade immunförsvaret kan också förklara varför hivviruset aldrig utplånas helt hos patienten, trots att behandlingen oftast trycker ner det till extremt låga nivåer.

- Vår hypotes är att immunaktiveringen stimulerar de få kvarvarande infekterade celler där hiv slumrar. När en latent infekterad T-cell aktiveras så kommer hivreplikationen igång igen, och så fylls reservoarerna av viruset på. För att det ska vara möjligt att utveckla ett botemedel mot hiv i framtiden behöver vi därför förmodligen lära oss att kontrollera den här immunaktiveringen.

Långvarigt engagemang

Anders Sönnerborg har arbetat med hivpatienter sedan 1983, då han som ung läkare kom till Roslagstulls sjukhus, precis när de första svenska fallen började uppmärksammas, och oron för den nya sjukdomen spred sig. En tid som skildras i Jonas Gardells nyutkomna bok "Torka aldrig tårar utan handskar."

- Gardell beskriver det mycket väl, säger Anders Sönnerborg. Det fanns en stor rädsla hos många, i både vården och samhället. Vi hade stora problem att ens få ambulanstransporter och anmärkningsvärt få seniora läkare ville ha med de här patienterna att göra. Vi var några yngre som engagerade oss kliniskt. Det var utgångspunkten för min starka vilja att genom forskningen bidra till bekämpningen av denna farsot.

Text: Anders Nilsson. Publicerad i "Från Cell till samhälle" 2012

Om forskningsämnet

Behandling mot hiv måste följa ett strikt schema för att viruset inte ska utveckla resistens. I Sverige finns goda förutsättningar för detta, och mycket få hivpositiva i Sverige utvecklar därför någon avancerad form av resistens hos viruset. Men patienten kan också förvärva en resistent version av viruset redan vid smittotillfället. Under 2000-talet har detta varit fallet för 27 procent av antalet nya hivfall i Sverige. Mot bakgrund av att många hivpositiva i Sverige smittas utomlands, där resistensproblemen är mer omfattande, finns idag en oro att andelen som smittas med resistent virus kommer att öka markant under det kommande decenniet.

Länkar

HIVInfektionsmedicinProfessor