"Psykopater är inga monster"

This page in English

Karolina Sörman forskar om psykopati och vill nyansera bilden.

Hur väl stämmer den generella bilden av psykopater med verkligheten?

Karolina Sörman. Foto: Mattias Ahlm. – Ofta beskrivs psykopater som onda, kallblodiga monster eller som personer som finns i var och varannan företagsledning. Båda dessa stereotypa bilder är felaktiga. Man kan ha vissa psykopatiska drag, som att vara manipulativ, orädd eller självupphöjande, utan att för den sakens skull uppfylla de medicinska kriterierna för psykopati. En verklig psykopat däremot, uppvisar i hög grad flera av dessa karaktärsdrag i kombination med avvikande antisociala beteenden, som bristande impulskontroll och i vissa fall även kriminalitet och våldsamhet. Denna kombination av avvikande personlighetsdrag och beteenden innebär att personen ofta får stora problem i samvaron med andra människor. Till exempel verkar de inte reagera på samma sätt på rädsla och bestraffning som gemene man vilket kan leda till ett hänsynslöst beteende. Hur stor andel svenskar som kan klassas som psykopater i medicinsk mening vet vi inte då det saknas studier gjorda i Sverige, men enligt brittiska studier rör det sig om mindre än 1 procent av befolkningen.

Vad kom du fram till i din avhandling?

– Hittills har psykopatiska drag framför allt undersökts hos kriminella. Vi har utvärderat alternativa modeller och bedömningsinstrument, utvecklade i USA, som även kan användas i ickekriminella grupper. De här modellerna har inte tidigare testats i Sverige men vi kunde se att de stämde väl med det  svenska rättsväsendets uppfattning om vad psykopati är. Vi kunde också se att psykopatibedömningar inte alltid är så tillförlitliga i den kliniska vardagen, det vill säga när två läkare bedömde samma person så kom man ibland fram till olika resultat. Detta behöver studeras närmare.

Har du ändrat din människosyn efter att du fördjupat dig i psykopati?

– Jag har fått en ökad förståelse för det komplexa samspel som finns mellan personlighetsdrag och beteenden. Att ha uttalade psykopatiska drag kan leda till en rad problem, men kan även till viss del vara fördelaktigt i specifika sammanhang. En annan sak som har slagit mig är att vi människor hela tiden speglar oss i varandra. Det finns ju alltid en mottagare som blir charmad, och kanske känner sig speciell i samvaro med en person med uttalade psykopatiska drag, som ofta är grandios och självförhärligande.

I ditt arbete har du träffat många personer med psykopatiska drag. Hur var det?

– Jag har mött individer som var väldigt motsägelsefulla på så vis att de verkade välfungerande och ibland till och med charmiga, samtidigt som de hade en fundamental brist på insikt kring vad de orsakat andra människor. Troligen finns biologiska förklaringar till detta men mer neurobiologisk forskning behövs för att förstå personer med psykopati bättre.  

Text: Ann-Cathrine Johnsson, först publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap nummer 3, 2015.

Länkar

NeurobiologiPsykiatri