Prisbelönad teknik hjälper oss förstå kroppen

2017 års Nobelpris i kemi gick till tre forskare för utvecklingen av kryoelektronmikroskopi. Metoden används flitigt inom medicinsk forskning för att förstå grundläggande livsfunktioner.

Livets komplexa maskineri kan idag studeras på atomnivå. Detta tack vare bland andra forskarna Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson som tilldelats 2017 års Nobelpris i kemi av Kungliga Vetenskapsakademien. Deras upptäckter har legat till grund för utvecklingen av kryoelektronmikroskopi, en metod som möjliggör och förenklar avbildningen av biomolekyler i kroppen. Med hjälp av mikroskopet kan man frysa dem mitt i deras rörelser och visualisera förlopp som man tidigare aldrig har sett.

Nytt mikroskopicenter på gång

Ett nytt 3D-elektronmikroskopicenter håller på att byggas i anslutning till det nya laboratoriet Biomedicum på Karolinska Institutets campus Solna.

– Här planerar vi installation av fyra moderna kryoelektronmikroskop i det nya centret, säger Martin Hällberg, gruppledare på institutionen för cell- och molekylärbiologi, som är involverad i planeringen.

Tekniken används redan av flera forskare vid Karolinska Institutet, bland andra Hans Hebert, forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära.

– Vi studerar enzymer i cellens membran som är viktiga i skyddet mot cellskador och vid inflammation. Bilderna kan hjälpa oss att förstå hur dessa enzymer fungerar och kan även användas för att ta fram läkemedel som är mer specifika och kraftfulla med mindre biverkningar, säger Hans Hebert.

Atommodell av hudens barriär

Huden är ett annat område där forskare vid Karolinska Institutet använder sig av kryoelektronmikroskopi.

– Vi har skapat en ”levande” atommodell av hudens barriär. Nu hoppas vi kunna beräkna hur en rad läkemedel lättare kan ta sig igenom huden. Att kunna ta läkemedel genom huden vore bra, eftersom de då inte behöver passera genom levern och tarmslemhinnan och orsaka biverkningar. Om modellen kan användas för att screena läkemedel genom simulering hoppas vi också kunna minska försöksdjursanvändningen, säger Lars Norlén vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.

Text: Maja Lundbäck och Cecilia Odlind, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nummer 4, 2017.

KemiMikroskopiNobelpriset