Pankreascancer - tidig upptäckt bästa hjälpen

Att drabbas av kronisk inflammation i bukspottkörteln, kronisk pankreatit, innebär samtidigt ökad risk för cancer. Pankreascancer är en av de cancerformer som orsakar flest dödsfall och den siffran stiger. 

Då patienten fått sin diagnos är överlevnaden i snitt bara ett halvår. De allra flesta tumörer, cirka 80 procent, går inte att operera. Det är därför ytterst angeläget att kunna ställa tidigare diagnos och utveckla effektivare behandling.

Professor Matthias Löhr är forskare och kliniskt verksam med sjukdomar i bukspottkörteln, pankreas, som huvudintresse. Han har nyligen rekryterats till Karolinska Institutet från Universitetet i Heidelberg, där han drivit forskningen i translationell riktning, det vill säga hans strävan har varit att sammanföra experimentell laborativ forskning med klinisk patientnära forskning. På Karolinska Institutet finns goda förutsättningar för detta, säger han.

- De största riskfaktorerna för pankreatit är rökning och mycket alkohol. Ibland blir inflammationen kronisk vilket leder till att vävnaden i bukspottkörteln förstörs, kroppen kan inte ta upp tillräckligt med näring och patienten tappar i vikt. En vanlig följdsjukdom är diabetes eftersom också de insulinproducerande betacellerna drabbas. Fem till tio procent av patienterna med kronisk pankreatit får cancer, berättar Matthias Löhr.

Viktig markör

Eftersom det i regel är för sent att operera då tumören upptäcks och hittillsvarande be-handling med cellgifter haft begränsad effekt med många biverkningar, har Matthias Löhr inriktat sin forskning på ny diagnostik och behandling. Bland annat att hitta markörer som talar om att det skett cellförändringar.

För att kunna studera de olika stegen i cancerutvecklingen på molekylär nivå har han etablerat flera modeller. Bland annat har han skapat en cellinje med normala så kallade duktala celler - epitelceller från det gångsystem som leder ut bukspottet ur körteln - och lyckats omvandla dem till cancerceller. Cancern uppstår genom olika mutationer, förändringar, i gener som har betydelse för celldelning och cellkontroll. Med hjälp av så kallad micro-array, en teknik som innebär att man kan avläsa vilka gener/proteiner som uttrycks i en viss celltyp, har Matthias Löhr jämfört förändringar i uttrycksmönster i normala celler, i förstadier till cancer och i cancerceller. En central gen i sammanhanget är en gen kallad K-ras. Det är en så kallad onkogen, som stimulerar till celldelning.

- De flesta cancertumörer har förändringar i K-ras och nu har vi sett att det sker en gradvis ökning av mutationer som kan kopplas till förändringar i cellerna. Förändringarna uppträder först efter flera års inflammation i pankreas. I cirka 40 procent av förstadierna till cancer finns det mutationer i K-ras, och i 90 procent av tumörerna, säger Matthias Löhr.

Mutationer i K-ras-genen är alltså en mycket viktig markör för att via ett prov från patientens bukspott tidigt kunna diagnostisera cellförändringar. Vid tidig upptäckt går cancern i regel att operera, problemet har hittills varit att det hunnit gå för långt innan tumören upptäckts.

- Vi vill nu i det fortsatta arbetet förvissa oss om att denna markör är tillräcklig för att kunna ställa en säker prognos på riskpatienter, säger Matthias Löhr.

Ny strategi med cellterapi

En annan utmaning är att utveckla nya terapier för patienter med cancer i bukspottkörteln. Det finns ett stort behov av nya läkemedel. Den medicin som används mest idag är en så kallad prodrug, det vill säga det är först sedan den aktiverats via enzym i levern som den blir verksam. Tyvärr är effekten mycket kortvarig varför det krävs mycket höga doser. Dessa är dessutom förknippade med stora biverkningar och obehag för patienten.

En alternativ väg vore därför att tillföra enzymet direkt i tumören så att läkemedlet aktiveras utan att först ha passerat levern. En lösning, som Matthias Löhr arbetat på, är att framställa genetiskt modifierade celler som på plats kan tillverka stora mängder av cancerdrogen. Han har tillsammans med sina medarbetare i hittills begränsade kliniska försök på cancerpatienter prövat det nya konceptet. Först klonade han enzymet (tog fram genetiskt identiska enzym), överförde det sedan till celler som placerades i minikapslar. Kapslarna sprutades därefter in i ett blodkärl som ledde till tumören. Genom att innesluta cellerna i en kapsel reagerade inte kroppens immunförsvar på de främmande cellerna. Ingreppet kunde ske med lokalbedövning och tog bara en kvart.

- Behandlingen har hittills skett i liten skala, men resultatet är mycket positivt. Patienterna överlevde dubbelt så länge jämfört med vid gängse behandling, i genomsnitt ett år i stället för sex månader. De hade inte heller lika mycket biverkningar och mindre ont.

Matthias Löhr kommer att dela sin tid mellan basal forskning och högspecialiserad klinisk verksamhet. Han kommer att vara en brobryggare mellan kirurgisk och medicinsk vård då hans professur avser gastroenterologi och hepatologi vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik och hans kliniska placering är på GastroCentrum Kirurgi.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2007

Om forskningsämnet

Inflammation i bukspottskörteln, pankreatit, är en tämligen vanlig sjukdom som i vissa fall, om den blir kronisk, kan leda till cancer. Det är en tumörform med mycket dålig prognos; i regel upptäcks den för sent för att kunna opereras. Det finns därför ett stort behov av nya diagnostiska markörer och nya behandlingsmetoder. Matthias Löhr har framför allt inriktat sin forskning på molekylära markörer för kronisk pankreatit och experimentell behandling med cellterapi vid pankreascancer.

Länkar

GastroenterologiHepatologiProfessor