Överskådlig information för bättre vård

Hur bör sjukvårdens datormiljö utformas för att underlätta vården av patienterna? Hur görs information som krävs vid intensivvård snabbt, säkert och enkelt tillgänglig för läkarna? Det är ett par frågor Karolinska Institutets första professor i hälsoinformatik, Sabine Koch studerar i sin forskning.

Ju mer hälso- och sjukvården datoriseras, desto större mängd information samlas in. Det blir därmed allt svårare att ha överblick. Det är bakgrunden till det tämligen nya ämnet hälsoinformatik. Målet är att strukturera informationen så att den blir lätt tillgänglig när den behövs och återanvändbar.

- Hälsoinformatik riktar sig till alla grupper, personal såväl som patienter och anhöriga. När vi går mot mer och mer individualiserad vård är det väldigt viktigt att vi bygger upp våra informationssystem kring patientdata och gör dem lättillgängliga, säger Sabine Koch.

Beroende på vilken profession man tillhör, vilken specialitet man har, vilka arbetsuppgifter man ska utföra, om man är patient eller anhörig behöver man olika vyer, delar av den stora informationsmängden.

- Vi arbetar med frågor om hur man utvecklar användbara informationssystem för vården och utvärderar dem. Det handlar om hur vi ska strukturera informationen och visualisera den i olika situationer, för personer med olika behov. Det handlar också om vilka framgångsfaktorer och hinder som finns vid själva införandet, säger Sabine Koch.

Ett projekt inom hemsjukvård för äldre avslutades 2006. Där integrerade forskarna information från olika system för vårddokumentation. Det inleddes med seminarier och arbetsgrupper med företrädare för olika yrken liksom för äldre patienter och deras anhöriga. Först tog forskarna reda på vilken information varje grupp behövde. Därefter utformades tekniska lösningar anpassade efter dessa krav. Den forskningsmetod som användes kallas aktionsforskning. Det innebär att forskarna går in i verksamheten och påverkar den och för in resultaten direkt i det dagliga arbetet. Den lösning som presenterades fungerade bra för vård- och omsorgspersonalen i den dagliga verksamheten. Dessutom blev personalen bättre kravställare. Ett annat resultat var att de olika vårdprofessionerna fick bättre förståelse för hur man arbetar inom andra vårdyrken än det egna. Vårdens dokumentation kunde också återanvändas och anpassas för patienter och anhöriga.

- Det ledde bland annat till att personalen fick färre samtal från anhöriga och följaktligen också till tidsvinster, framför allt på den kommunala sidan. Anhöriga fick tillgång till information via en webbsida, till exempel telefontider och när deras anförvant fått besök från hemtjänsten. Det gav trygghet till de anhöriga.

Beslutsstöd

Ett pågående projekt handlar om intensivvård för brännskadade. Det började sedan en läkare hade kontaktat forskarna och presenterat problem som behövde lösas för att underlätta vården. Målet är att utveckla beslutsstöd för antibiotikabehandlingen.

- Även här började vi med att analysera hur man arbetar inom intensivvården. Det finns mycket information som läkaren snabbt måste ta in, ofta från flera olika datasystem: patientdata i journalen, data om läkemedel i en databas, information från monitorerna som övervakar patienten, laboratorievärden och kliniska riktlinjer för behandlingen.

- Vi arbetar med både intensivvårds- och infektionsläkare för att få fram vad de framför allt baserar sina beslut på och hur de kommunicerar med varandra. Vi kombinerar observationer och intervjuer med ett flertal läkare för att få en så komplett bild som möjligt och även kunna fånga den tysta kunskapen.

Det har oftast visat sig att intervjupersonerna säger andra saker än det forskarna ser vid observationerna. Sabine Koch påpekar att en observatör som är koncentrerad på att se och skriva ner vad som händer lättare får med allt än läkaren som står mitt i den akuta situationen med en svårt skadad patient. Forskarna har utarbetat en datorbaserad prototyp som visualiserar den information som är viktig på ett överskådligt sätt. Modellen ska nu testas innan den kan införas i vården. Sabine Kochs forskargrupp arbetar också med flera projekt inom strokevården. Ett som är på planeringsstadiet gäller i vilken utsträckning de nationella riktlinjerna för strokevården verkligen följs i sjukvården. En fråga är här hur riktlinjerna ska utformas i datorn för att finnas lätt tillgängliga och göra sig påminda när det finns ett behov av detta, inte dyka upp ständigt och jämt på bildskärmen.

- Ytterligare ett intressant projekt som vi nu går vidare med är visualisering av journalen. Dagens journalsystem utnyttjar inte teknikens möjligheter tillfullo utan har en dokumentorienterad strukturering.

De tester som ska genomföras innebär att läkare deltar och får ett patientfall och ett antal uppgifter som de ska lösa, till exempel ställa diagnos. Då måste de först ta fram de data som behövs för att göra detta. Deltagarna känner inte till patientfallen i förväg och inte heller journalsystemet.

- Vi mäter hur lång tid det tar för dem att ta fram data och studerar processen att fatta beslut. Målet är att ta reda på bästa sättet att strukturera journalen i olika situationer där den används.

Text: Lennart Edqvist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2009

Om forskningsämnet

Hälsoinformatik handlar om att systematiskt samla in, bearbeta, lagra och kommunicera data, information och kunskap inom hälso- och sjukvård liksom inom vård och omsorg. Det görs bland annat genom modellering, simulering och visualisering. Målet är att göra klinisk information överskådlig, tillförlitlig och lättillgänglig och att förbättra patientsäkerhet, vårdkvalitet och patientens hälsa genom en effektivare informationshantering.

Länkar

HälsoinformatikProfessor