Om vävnadsprov från möss och råttor

Aktuella forskningsstudier på Karolinska Institutet (KI) där man kommer att ta vävnadsprover från möss och råttor har fått uppmärksamhet från bland annat Djurens rätt, och många har hört av sig till KI för att protestera mot vävnadsprovtagningen.

Vi förstår att många reagerar på att möss och råttor används i medicinsk forskning. Men djurförsök utförs bara när det inte finns några andra alternativ.

Den medicinska forskningen har till uppgift att förbättra människors hälsa och att hitta behandling och läkemedel mot sjukdomar som ofta innebär stort lidande för många. Djurförsök utförs inte för nöjes skull - att forska med djurförsök är mycket dyrt och komplicerat, och skulle det gå att enbart forska med försök i provrör skulle forskarna hellre välja detta.

De aktuella forskningsstudierna på KI handlar om att hitta de gener som kan medverka till att olika sjukdomar uppkommer, eller tvärtom skydda mot sjukdomar. Som ett led i forskningen tar man yttersta delen av en tå på råttor och möss som vävnadsprov för genetisk analys. Provet tas tidigt - ofta när djuren bara är några dagar gamla - och då finns det inget ben i tårna ännu. Det handlar inte om att klippa av hela tår.

Den här metoden för vävnadsprovtagning är en standardmetod både internationellt och i Sverige. Metoden används för att den anses vara den bästa både för djuren och för den aktuella forskningen. Proverna tar man när djuren är små, dels för att ingreppet ger minst påverkan då, dels för att man så tidigt som möjligt vill hitta de djur som har de genetiska anlagen man söker så att man kan undvika avel på djur som inte har anlagen. På så sätt kommer färre djur att användas i försöken, vilket man alltid strävar efter. En fördel med så kallad tåspetsklippning som metod är att den också fungerar som ett sätt att märka djuren, så att man ser vilken individ som är vilken. På detta sätt räcker det med ett ingrepp, istället för två.

Metoden att ta vävnadsprover på det här sättet har utvärderats flera gånger*, och europeiska organisationer för försöksdjursvetenskap har rekommenderat tåspetsklippning eftersom det innebär minst påverkan på djuren. Andra metoder som ger den mängd DNA som behövs är framförallt svansklippning, och när djuren blivit mycket äldre öronklippning. Ingen av de andra metoderna har visat sig påverka djuren mindre.

Vävnadsprovtagning med tåspetsklippning ger en snabbt övergående smärtreaktion av den sort som man ser vid en injektion (till exempel av bedövningsmedel). Djuren återgår snabbt till sitt normala beteende. Bedövning används inte eftersom forskarna bedömer att ytterligare ett moment - bedövningsmomentet - kan innebära att djuren störs mer än bara genom provtagningen.

När man forskar med djurförsök i Sverige måste försöket först bli godkänt av en djurförsöksetisk nämnd. Nämnden väger nyttan av försöket mot det lidande som djuren kan utsättas för. De djurförsöksetiska nämnderna är fristående, domstolslika myndigheter som organiseras av Statens Jordbruksverk. Vävnadsprovtagningen har fått tillstånd av en sådan djurförsöksetisk nämnd.

Att använda djur i forskning för människans syften är en ständigt aktuell fråga, och bör också vara det. Både forskare, djurvårdare och veterinärer på Karolinska Institutet är medvetna om att djurförsök kan innebära ett lidande för djuren och att hitta alternativa metoder till djurförsök övervägs alltid. Formerna för provtagning och märkning utvecklas och förfinas hela tiden och vi är övertygande om att vävnadsprover i framtiden kommer att bli minimala (enstaka celler).

För mer information, kontakta Kommunikationsavdelningen

Publikationer

Identification methods in newborn C57BL/6 mice: a developmental and behavioural evaluation.
Castelhano-Carlos M, Sousa N, Ohl F, Baumans V
Lab. Anim. 2010 Apr;44(2):88-103

Analysis of physiological and behavioural parameters in mice after toe clipping as newborns.
Schaefer D, Asner I, Seifert B, Bürki K, Cinelli P
Lab. Anim. 2010 Jan;44(1):7-13

Report of the Federation of European Laboratory Animal Science Associations Working Group on animal identification.
Dahlborn K, Bugnon P, Nevalainen T, Raspa M, Verbost P, Spangenberg E
Lab. Anim. 2013 Jan;47(1):2-11

Länkar

Djurförsök