Ökad stress med nya "mentalt löpande band"

Det har skett stora förändringar inom arbetslivet under senare år. Den tekniska utvecklingen går allt snabbare och ställer nya krav på organisation och intellektuell kompetens på arbetsplatsen. Gamla tiders löpande band har återkommit inom tillverkningsindustri och inom vissa områden av tjänstesektorn har rutinarbeten utvecklats till "mentalt löpande band".

- Dagens arbetsliv är mer komplext än tidigare. Det ställer andra krav på våra kognitiva förmågor, att hänga med i den tekniska utvecklingen och kunna hantera stress. Vi ser hur nya grupper med lätta fysiska arbeten drabbas av problem som varit vanliga inom tung industri, det vill säga besvär med ont i nacke, rygg och skuldror. Det säger professor Bo Melin.

Bo Melins forskning har en biologisk profil. Flera av hans projekt har varit inriktade på att med hjälp av biologiska markörer studera hur stress påverkar hälsan och hur man genom ändrade rutiner på arbetsplatsen kan förebygga ohälsa. Det har bland annat bidragit till att kassörskor enligt lag inte längre får arbeta heltid i kassan och till nya arbetsformer inom bilindustrin. Studier på Volvo i Skövde bidrog till att man övergick till mer grupporienterat arbete. Det monotona löpande bandet ersattes med självstyrande arbetslag med ökat ansvar. Men tyvärr, säger Bo Melin, sker nu en återgång till korta arbetscykler på grund av delvis ändrade ägarförhållanden och hot om utflyttning.

Förebyggande insatser

En särskilt utsatt grupp är snabbköpskassörskor. Under flera år följde Bo Melin ett 70-tal kassörskor på fyra stormarknadsvaruhus. Vid upprepade tillfällen togs prover för att mäta nivåer av stresshormon, blodtryck med mera. Det visade sig att ungefär 70 procent av dem hade problem med värk i nacke och skuldror, en följd av såväl fysisk som psykisk belastning. En pågående studie visar att smärtorna är mest kännbara på kvällen, eftersom smärtsignalerna troligen delvis blockeras under dagen på grund av förhöjda stresshormoner och koncentration på arbetsuppgifterna.

- Om tiden i kassan halverades gick stresshormonet adrenalin ner och blodtrycket sjönk också. Däremot försvann inte smärtorna. Det var också svårt att genom behandling bli av med dem. Eftersom ont i rygg och nacke står för en stor del av sjukskrivningarna är det viktigt med förebyggande åtgärder, säger Bo Melin.

Studien ledde till organisatoriska förändringar på varuhusen med ökat inflytande, större flexibilitet och ökad arbetsrotation. Och bidrog också, som nämnts, till ny lagstiftning på området.

Tidigare arbetslivsforskning har i stor utsträckning varit inriktad på ergonomi och arbetsfysiologi, men Bo Melin tycker det är viktigt att föra in fler psykologiska aspekter. Hans ambition är att integrera mentala och fysiska faktorer och därmed fördjupa det han kallar biopsykosociala frågeställningar. Bland annat är han intresserad av vad som händer på arbetsplatser där situationen snarast kan liknas vid ett "mentalt löpande band" som finns inom många IT-tjänstföretag som exempelvis vissa call centers. Här gäller det att tänka samma tanke hela tiden, ställa samma fråga till kanske flera hundra personer, att ständigt vara mentalt närvarande. Till skillnad från löpande bandet på fabriken där arbetaren inte hela tiden måste tänka på det som han eller hon har för händer utan kan mentalt förflytta sig någon annanstans.

Utvärdering av friåret

Stress och återhämtning löper som en röd tråd genom Bo Melins forskning. En av studierna är kopplad till ett regeringsuppdrag han haft: att utreda hälsomässiga konsekvenser av det så kallade friåret. Eller som han själv skulle föredra att kalla det - förändringsåret. För många av de 1 300 undersökta deltagarna innebar det nämligen stora förändringar. Var femte bytte arbetsuppgifter då de återgick i tjänst och tolv procent bytte arbetsgivare. Då hormonet kortisol är en bra mätare på stress och återhämtning gjordes mätningar både före, under och efter friåret på en grupp bestående av 23 personer.

- Både friår och arbetslöshet innebär frånvaro av arbete. Men det har helt olika effekter. Hos den som är arbetslös stiger kortisolnivåerna men inte vid friår. Psykologiska faktorer har alltså stor betydelse. Det är stigmatiserande att vara arbetslös, men friår hade man valt själv.

Bo Melin har hittills delat sin tid mellan forskning och undervisning. Han är efter flytten till Karolinska Institutet i färd med att bygga upp en ny forskargrupp och ingår i programnämnden för den nya psykologutbildningen som startat i höst. Det är första gången som en medicinsk fakultet i landet anordnar sådan utbildning. Målet är att utbilda psykologer med bred tvärvetenskaplig kompetens och speciell beredskap att medverka i och bidra till att utveckla samhällets hälso- och sjukvårdsarbete.

- Psykologin knyts därmed naturligt ihop med neurovetenskap och evolutionsbiologi, säger Bo Melin.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2007

Om forskningsämnet

Forskningen inom arbetspsykologi har en stark ställning i Norden. Många frågeställningar rör stress och återhämtning i arbetslivet och hur organisation och flexibilitet på arbetsplatsen påverkar risken för belastningsskador och långvarig smärta. Arbetslivsforskningen har många inriktningar. Bo Melins forskning har huvudsakligen en psykobiologisk referensram. Det innebär användning av medicinska och biologiska markörer för att studera psykologiska fenomen i arbetslivet.

Länkar

ProfessorPsykologi