Ögonmelanom svårt att behandla

Varje år insjuknar mellan 70 och 80 personer i Sverige i ögonmelanom. De flesta som drabbas är i 50-55 årsåldern, men det händer att också yngre insjuknar, även om det är ovanligt. Trots forskning och utveckling av nya behandlingsmetoder är prognosen fortfarande dålig - nästan hälften av patienterna dör i spridd sjukdom.

Professor Stefan Seregard har ägnat huvuddelen av sin forskning åt att kartlägga hur ögonmelanom uppstår och sprids i kroppen. I experimentella studier försöker han hitta nya angreppspunkter för behandling samtidigt som han studerar vilken betydelse nuvarande metoder har för patienternas livskvalitet. Han kartlägger också på vilket sätt ögonmelanom skiljer sig från hudmelanom, en av de vanligaste cancerformerna med cirka 1 900 nya fall om året. En siffra som dessutom stiger medan insjuknandet i ögonmelanom under många år varit stabilt eller snarare har en tendens att minska något.

Trots det gemensamma namnet, melanom, finns stora skillnader mellan ögon- och hudmelanom.

- Det gäller inte bara hur många som drabbas och att hudmelanom är en typ av cancer som ökar. Det skiljer sig också stort i fråga om exempelvis metastasering. Vid ögonmelanom uppstår tidigt metastaser, dottertumörer, och nästan alltid hittar man dem i levern. Hos patienter med hudmelanom uppträder metastaserna i regel först i lymfkörtlarna. Det talar för att det är olika mekanismer som ligger bakom, säger Stefan Seregard.

Bortfall av synfältet

Det är ungefär hälften av patienterna med ögonmelanom som får metastaser och de har då en dålig prognos. De har i regel bara något halvår kvar att leva.

Redan då de får sin diagnos kan cancern ha spritt sig. Symtomen vid ögonmelanom är desamma som vid näthinneavlossning. Patienterna brukar beskriva det som om en tät skugga eller ridå skymmer en del av synfältet. Däremot har de inte ont i ögat.

Stefan Seregard berättar att det kliniskt är ganska lätt att ställa diagnos, det krävs till exempel vanligtvis inga cellprovstagningar. De flesta ögonmelanom uppträder i ögats druvhinna, en av de hinnor som ingår i ögonväggen. Men det finns också en mycket ovanlig variant - konjunktivalt melanom - som drabbar ögats bindehinna, det vill säga den genomskinliga hinna som täcker främre delen av ögat och ögonlockens insida. Det rör sig om endast ett par tre fall om året.

Stefan Seregards forskning omfattar såväl epidemiologiska, som molekylärbiologiska, prognostiska och histopatologiska studier av ögonmelanom. Med specialistkompetens i både ögonsjukdomar och klinisk patologi har han som överläkare sedan drygt tio år tillbaka riksansvar för den ögononkologiska och ögonpatologiska verksamheten i landet och han är också chef för retinakliniken vid S:t Eriks ögonsjukhus. Han hoppas bland annat att kunna kartlägga molekylära mekanismer bakom utvecklingen av ögonmelanom, både för att få fram effektivare behandling och för säkrare prognoser. Det har bland annat visat sig att personer som bara har en kromosom 3 har en mycket dålig prognos.

- Även om behandlingen har utvecklats och förfinats under senare år så är det fortfarande nära hälften av patienterna som dör på grund av metastaser.

Valet av behandling

Den vanligaste terapin idag är antingen lokal strålbehandling (brachyterapi) och/eller laserbehandling. I knappt en tredjedel av fallen tas ögat ut. Ibland skärs bara själva tumören bort. Men även om ögat avlägsnas kan metastaser upptäckas senare. Kanske har de länge befunnit sig "slumrande" i form av små så kallade mikrometastaser.

- Vi hoppas att inom några år genom våra studier säkert kunna avgöra vilka tumörer som ska strålbehandlas och i vilka fall det är bättre att ta bort ögat. Vi hoppas också kunna skilja ut de patienter där risken är hög för att tumören ska sprida sig.

I experimentella studier på möss har Stefan Seregard och hans kolleger bland annat prövat att blockera receptorn, mottagarmolekylen, för en viss tillväxtfaktor (IGF-1R). Resultatet blev att tumören gick tillbaka och mössen överlevde längre.

Som patolog studerar Stefan Seregard inte bara de två formerna av ögonmelanom utan också andra förändringar i ögat. Bindehinnan kan drabbas av många sjukdomar och genom att fastställa vilken typ av förändringar det rör sig om går det att ställa säkrare prognos och det är också en hjälp vid valet av behandling. Det förekommer till exempel andra typer av tumörer i ögonhålan, de flesta dess bättre godartade.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2007

Om forskningsämnet

Ögonmelanom är en cancerform som drabbar relativt få patienter, men är ändå näst efter hudmelanom den vanligaste formen av melanom. Ögonmelanom utgår oftast från druvhinnan, uvea, det vill säga en av de hinnor som ingår i ögonväggen. Stefan Seregard har bland annat som mål att utveckla och utvärdera nya behandlingsmetoder och att belysa hur patientens livskvalitet påverkas av olika former av behandling.

Länkar

OftalmologiProfessor