Nya verktyg kan ge effektivare screening av livmoderhalscancer

Att utveckla metoder för att fånga upp kvinnor som löper risk att utveckla livmoderhalscancer och att hitta tidiga markörer för att snabbt kunna gå in med preventiva åtgärder. Det är några av de utmaningar som Sonia Andersson, professor i obstetrik och gynekologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, brottats med under sina år som forskare och kliniker.

Livmoderhalscancer drabbar framför allt yngre kvinnor, men antalet dödsfall har minskat drastiskt tack vare den screening som infördes redan på 1960-talet. Det finns två typer av livmoderhalscancer - skivepitelcancer, som är vanligast, och adenocarcinom. På senare år har man dock sett en ökning av adenocarcinom, framför allt hos yngre kvinnor.

- Adenocarcinom, som utgår från körtelepitelceller, har inte samma tydliga förstadium som skivepitelcancer och upptäcks inte lika ofta vid screening. Cellprovtagning är därför ett otillräckligt instrument för att upptäcka adenocarcinom i tidigt skede. För det krävs en diagnostik som ger exakt information om vilken typ av tumör som patienten har och som avslöjar tumörens biologiska egenskaper, något som saknas inom dagens rutinsjukvård, säger Sonia Andersson.

I så gott som samtliga fall av skivepitelcancer är den bakomliggande sjukdomsorsaken en infektion av HPV, humant papillomvirus. Viruset förekommer i flera typer och de vanligaste är HPV 16 och HPV 18. Vid adenocarcinom är däremot inte kopplingen till HPV lika stark och därför måste det finnas ytterligare orsaker som bidrar till cancerutvecklingen.

Adenocarcinom är svår att diagnostisera, säger Sonia Andersson, och det finns således ett behov av att identifiera andra tidiga riskfaktorer. Det kan till exempel handla om ärftliga eller immunologiska faktorer. En central del av hennes forskning går ut på att studera ett antal tänkbara mekanismer bakom virusrelaterad gynekologisk cancerutveckling.

- Genom kartläggning av ett stort antal cellulära proteiner öppnas helt nya möjligheter att kunna beskriva egenskaperna hos dessa tumörer. Det kommer i sin tur att leda till säkrare diagnostik och därmed också öppna vägen för nya behandlingsprinciper.

Fördelar med ny teknik

Årligen tas i Sverige nästan en miljon cytologprov. Av dem visar tre-fyra procent någon form av cellförändringar. De flesta är lindriga eller ibland svårtolkade vilket resulterar i ny provtagning.

Ett steg på vägen till att kunna göra en säkrare bedömning är en alternativ teknik som bygger på vätskebaserad cytologi, LBC. Sonia Andersson var en av dem som tog initiativ till att introducera tekniken i Sverige. Sedan 2010 används den i hela Stockholms län vid screening för livmoderhalscancer och den är på väg att införas också i övriga Sverige. Tekniken LBC innebär att provmaterialet samlas i en lösning, därefter separeras cellerna som undersöks, och lösningsvätskan sparas för kompletterande analyser.

- En fördel är att om man hittar lindriga cellförändringar kan man i provvätskan undersöka om de innehåller HPV, något som kallas "reflexscreening". Vi behöver alltså inte kalla in kvinnan på nytt för att se om hon bär på virus och kanske i onödan oroa henne och utsätta henne för psykologisk stress. En annan fördel är att screeningen härigenom blir mer kostnadseffektiv, säger Sonia Andersson.

Även äldre kvinnor

Det finns en rad andra frågor som Sonia Andersson vill tackla. Det handlar bland annat om att även kvinnor som fyllt 60 borde erbjudas screening. Så är det inte idag. Hon skulle vilja erbjuda dessa kvinnor och dem som inte deltar i screeningen att göra en självprovtagning hemma med efterföljande HPV-analys av provet. En annan fråga gäller om kvinnor som haft cellförändringar skulle vinna på att vaccineras mot HPV som skydd från nya cellförändringar.

Förutom forskningen föreläser Sonia Andersson ofta om livmoderhalscancer för både läkarstudenter och kolleger.

- Jag tycker att forskningsresultat ska få ett större genomslag i den kliniska vardagen. För att detta ska bli verklighet måste vi sprida kunskapen bland blivande och yngre kolleger, säger Sonia Andersson.

Text: Ann-Marie Dock. Publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2012

Om forskningsämnet

Livmoderhalscancer är en vanlig tumörtyp hos kvinnor, men förekomsten har minskat med 60 procent i Sverige sedan screening infördes. Fortfarande drabbas 450 kvinnor per år varav 150 dör.

Sonia Anderssons forskning är inriktad på adenocarcinom som utgår från körtelepitelceller. Fokus ligger på att kartlägga molekylära och cellbiologiska markörer, vilket kommer att öka träffsäkerheten i diagnostiken och ge nya möjligheter att i tidigt skede hitta kvinnor med risk för livmoderhalscancer.

Länkar

LivmoderhalscancerProfessor