Nya metoder inom familjeplanering

Över 500 000 kvinnor i världen, det vill säga cirka 1 600 varje dag, dör årligen i samband med graviditet och förlossning. Omkring en tredjedel av dödsfallen sker till följd av komplikationer vid abort.

Siffrorna är i underkant, eftersom mörkertalet är stort. Abort är i många länder en högst känslig fråga och antalet illegala aborter mycket stort. Framförallt drabbas unga, ogifta och fattiga kvinnor. Det är därför av stor vikt att utveckla metoder som kan minska mödradödligheten.

För att det befruktade ägget ska kunna fästa i livmodern, vid den så kallade implantationen, och för den fortsatta graviditeten behövs progesteron (gulkroppshormon).

Steroiden mifepriston har en struktur som liknar progesteronets och mifepriston konkurrerar därför om samma receptorer att binda till. Genom att blockera progesteronreceptorerna, kan mifepriston hämma utmognaden av livmoderslemhinnan och den graviditetsbevarande inverkan som progesteron annars skulle ha.

Forskargruppen har tidigare kunnat visa att mifepriston också ökar livmoderns känslighet för prostaglandin, ett ämne som bland annat har en sammandragande effekt på livmodern.

- Kombinationen mifepriston och den prostaglandinanaloga substansen misoprostol är idag en väl etablerad metod för medicinsk abort som utvecklats vid WHO-centret, Kvinno-kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, säger Kristina Gemzell, professor i obstetrik och gynekologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa. Metoden registrerades i Sverige 1992 och är nu den vanligaste abortmetoden här. Medicinsk abortbehandling kan idag också göras hemma av de kvinnor som föredrar detta. Upptäckten har fått stor betydelse för kvinnor över hela världen.

Kristina Gemzell Danielsson har tillsammans med WHO i Genève utvecklat riktlinjer för användningen av mifepriston och prostaglandinanalogen misoprostol.

- Om fler kvinnor och förskrivare kände till hur de här preparaten används, skulle omkring hälften av mödradödligheten i världen kunna förebyggas.

Även preventivmedel

Genom sin påverkan på livmoderslemhinnan, kan mifepriston även användas som ett preventivmedel. Forskargruppen har som första grupp i världen kunnat visa att en tablett i månaden innehållande mifepriston, direkt efter ägglossningen, fungerar som en effektiv preventivmetod utan att den normala menscykeln störs.

- Genom att östrogennivåerna i blodet inte påverkas, undviker man de ovanliga, men mycket allvarliga biverkningar som p-piller kan föra med sig, som blodpropp och hjärtinfarkt. Vi fortsätter nu våra studier för att se om man kan ta en mindre dos mifepriston dagligen.

Mifepriston kan även ges i form av en hormonspiral. Steroiden har då en direkteffekt på livmoderslemhinnan, vilket leder till att implantationen inte kan ske.

I samarbete med WHO har forskargruppen kunnat visa att mifepriston även fungerar som ett akut preventivmedel. Man undersöker nu verkningsmekanismerna för olika slags preparat, liksom effekt och acceptans för akuta preventivmedel i tredje världen, bland annat i Uganda, där antalet illegala aborter är högt liksom antalet oönskade graviditeter.

- Genom att studera och förklara verkningsmekanismerna för olika slags preventivmetoder, hoppas vi kunna öka acceptansen för användningen av dem, såväl kulturellt som på det individuella planet.

På grund av att mifepriston motverkar progesteronets effekt fungerar steroiden även bra för behandling av gynekologiska tillstånd som myom och endometrios, det vill säga tillväxt av livmoderslemhinnan på olika bukorgan.

Förklarar barnlöshet

Ökad kunskap om livmoderslemhinnan och utvecklingen av embryot, liksom de faktorer som är involverade vid själva implantationen, skulle också kunna leda till förbättrad behandling av ofrivillig barnlöshet, något som drabbar omkring 10-15 procent av alla par.

- Sannolikt kan faktorer i livmoderslemhinnan, endometriet, i vissa fall ligga bakom ofrivillig barnlöshet. En vecka efter ägglossningen ändras livmoderslemhinnan. De cytokiner och olika tillväxtfaktorer som då bildas här spelar en viktig roll för att implantationen ska kunna ske.

Ofrivillig barnlöshet skulle följaktligen kunna ha samband med att det befruktade ägget inte kan fästa i livmodern på rätt sätt. Redan i detta tidiga skede, vid implantationen, anläggs moderkakan. Den är också påverkad i samband med preeklampsi, havandeskapsförgiftning, i slutet av graviditeten. Det innebär att grunden för preeklampsi kanske läggs redan i samband med implantationen.

- Redan så här tidigt i utvecklingen sker i äggledaren ett utbyte mellan embryot och modern. Jag tycker det är rätt fantastiskt att tänka sig att här, i graviditetens absoluta början, sker en kommunikation mellan modern och hennes blivande barn.

Text: Eva Cederquist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2007

Om forskningsämnet

Progesteron, gulkroppshormon, är ett nyckelhormon inom human reproduktion som behövs för att det befruktade ägget ska fästa i livmodern (den så kallade implantationen), liksom för den fortsatta graviditeten.

Steroiden mifepriston har en liknande kemisk struktur och konkurrerar om samma receptorer som progesteron. Den kan därför exempelvis användas som preventivmedel, inklusive så kallade akut p-piller eller "dagen-efter-piller" och vid medicinsk abort. Mifepriston kan också användas för att reglera livmoderslemhinnans funktion och implantation. Ökad kunskap om detta, och samspelet med embryot, kan leda till förbättrad diagnostik och behandling av ofrivillig barnlöshet liksom till nya effektiva och säkra preventivmedel med flera positiva hälsoeffekter.

Länkar

ObstetrikProfessorReproduktionsmedicin