Nya metoder för att behandla hjärnskador hos barn

Klas Blomgren, professor i perinatal hjärnforskning vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, forskar om hur man kan minimera hjärnskador hos två typer av barnpatienter: dels cancerdrabbade barn som fått strålbehandling mot hjärnan, dels spädbarn som varit med om komplicerade förlossningar.

Behandling efter komplicerade förlossningar

- Man brukar räkna med att åtminstone 400 barn per år i Sverige får hjärnskador på grund av syrebrist före eller i samband med förlossningen, säger Klas Blomgren. Detta ger upphov till ett vitt spektrum av skador, beroende på barnets ålder och hur svår och långvarig syrebristen varit. I patientgruppen finns allt från mycket grava hjärnskador och nedsatt syn och hörsel, till mildare symtom som koncentrationssvårigheter.

Den enda etablerade behandling som används idag för spädbarn som drabbats av syrebrist är hypotermi, det vill säga kylbehandling. Barnens kroppstemperatur sänks då till 33,5 grader i tre dygn. Det begränsar skadorna och är effektivt för skador upp till en viss nivå, men långt ifrån tillräckligt för de svårare fallen. Därför undersöker Klas Blomgren och hans kolleger andra behandlingar i experiment.

- Vi har bland annat visat positiva effekter på läkning med hormonet erytropoietin, EPO, säger han. Nyligen presenterade vi den första kliniska studien på det området, i samarbete med kinesiska kolleger.

Forskarna söker också efter behandlingar som inte inriktar sig på läkningen, utan på att bromsa den akuta skadan. På detta område är Klas Blomgren bland annat inblandad i upptäckten att kväveoxid, NO, skyddar genom att öka blodcirkulationen i just den vävnad i hjärnan som är utsatt för syrebrist.

Ytterligare ett lovande preparat är litium, som sedan länge används mot bipolär sjukdom hos både vuxna och barn. Litium har i experiment visat sig ha både skyddande effekt vid själva skadetillfället, och läkande effekt efteråt.

Hjärnskador efter strålbehandling

Klas Blomgrens andra forskningsspår rör de skador som barn med cancer får av strålbehandling mot hjärnan.

- Strålbehandling mot hjärnan är mycket effektiv mot elakartade tumörer och leukemi, men den har negativa biverkningar som blir mer uttalade ju yngre barnen är vid behandling.

Direkt efter behandlingen märks inte mycket, men vartefter åren går blir det tydligt att barnen, om stråldosen varit hög, i princip stannar i utvecklingen intellektuellt. De får problem att hänga med i skolan och de får inte arbete, vänner och livspartner i samma grad som andra människor. Många av dem lever ganska ensamma liv.

Klas Blomgren har i sin forskning visat vad dessa hjärnskador beror på: strålbehandlingen slår ut just de områden i hjärnan där stamceller finns och nybildning av hjärnceller sker. Ju yngre man är, desto större och viktigare är denna stamcellsproduktion för hjärnans utveckling.

- Hos djur har vi sett att en måttlig stråldos i princip avbryter nybildningen av hjärnceller permanent. På en vecka försvinner 90 procent av nybildningen. Efter ett år återstår bara ett par procent.

På sikt skulle behandling med insprutade stamceller kunna bli en effektiv metod, berättar han. I djurexperiment har effekterna varit mycket positiva, men vägen är lång därifrån till en utprövad behandling för barn.

En metod som är fullständigt okontroversiell och därför har förutsättningar att mycket snabbare komma i allmänt kliniskt bruk är behandling med motion.

- Det är känt sedan tidigare att fysisk aktivitet stimulerar nybildning av stamceller, men ingen hade testat hur det påverkar en strålad hjärna, säger Klas Blomgren. Nu är vi igång med en patientstudie på det området, med barn som strålats för hjärntumör. Men det är för tidigt att säga något om resultatet än.

Även när det gäller strålskador har litium visat sig vara användbart, berättar Klas Blomgren. Hans grupp har visat att litium både skyddar mot den akuta skadan och underlättar läkningen efter strålning.

Ytterligare en möjlighet är att minska strålningen mot de känsligaste delarna i hjärnan. Genom att använda så kallad protonstrålning från olika håll istället för konventionell strålterapi går det att med stor precision ställa in hur långt in i vävnaden som strålningen ska nå.

- Det handlar om att ge protonerna rätt mängd energi, ungefär som att kasta en boll lagom hårt, förklarar Klas Blomgren. 2015, när Skandionkliniken i Uppsala står färdig, kommer vi kunna behandla patienter på det sättet i Sverige.

Text: Anders Nilsson. Publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2012

Om forskningsämnet

Att hjärnceller nybildas (så kallad neurogenes) även hos vuxna individer hos människor och andra däggdjur har bara varit känt i ett drygt decennium. Neurogenesen är störst hos det ofödda barnet och minskar successivt under hela livet. Man tror att neurogenesen är viktig för vår förmåga att skapa långtidsminnen och anpassa oss till en värld i förändring. Strålning mot hjärnan påskyndar neurogenesens minskning, så att ett strålbehandlat barn kan få en otillräcklig nybildning av hjärnceller.

Länkar

NeurovetenskapProfessor