Nya former för samarbetet mellan forskning och vård

This page in English

Olli Kallioniemi, professor i molekylär precisionsmedicin, vill se mycket snabbare klinisk nytta av dagens stora framsteg inom livsvetenskaperna. Både som professor och som ny direktör för SciLifeLab intresserar han sig för nya translationella samarbetsformer, samt för molekylärt baserad klassificering av sjukdomar.

Olli Kallioniemi är ny direktör för SciLifeLab samt ny professor vid KI. Både i sin forskning och som ledare för en stor forskningsorganisation vill han hitta nya former för samarbetet mellan forskning och vård.

– Vi behöver omsätta ny kunskap i klinisk nytta mycket fortare än vi gör idag, säger han. Att det fortfarande tar 15 år från upptäckt till färdigt läkemedel är inte rimligt.

Olli Kallioniemis egen forskning handlar om att optimera behandlingen av akut leukemi. Det gör han genom att systematiskt testa ett mycket stort antal läkemedel på prov från cancerpatienter.

– Vi har 461 cancerläkemedel i vår samling. Ofta testar vi alla, berättar Kallioniemi. Vi har bland annat upptäckt att en viss typ av återfall i leukemi kan botas med ett läkemedel för njurcancer. Detta är det allra snabbaste sättet att bidra till klinisk nytta: att hitta nya användningsområden för läkemedel som redan finns på marknaden.

En central del i Kallioniemis forskning är att fastställa den molekylära orsaken till sjukdomen i varje enskilt fall. Vad som vanligen betraktas som en sjukdom är i själva verket en heterogen grupp av sjukdomar – därför kan läkare ofta inte veta i förväg vilken patient som har behov av vilket läkemedel. Genom kartläggning av varje molekylär variant kan den osäkerheten elimineras.

Av praktiska skäl fortsätter Kallioniemis nuvarande forskargrupp att verka vid FIMM, Helsingfors, samtidigt som han etablerar en ny grupp vid KI.

– Vi kommer att arbeta som en gemensam grupp fördelad på två platser, säger han.

Text: Anders Nilsson, först publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2015.

Länkar

ProfessorSciLifeLab