Ny inflammationsforskning ökar möjlighet till behandling

De explosionsartade framstegen inom genteknologin har bidragit till möjligheterna att identifiera de molekylära mekanismerna i komplexa inflammatoriska sjukdomar. Dessa orsakas till omkring 60 procent av genetiska faktorer och till cirka 40 procent av miljöfaktorer. Kunskapen om vilka faktorer i miljön som triggar den inflammatoriska processen är begränsad, däremot vet man betydligt mer om den bakomliggande genetiken.

- Vi vet faktiskt ganska lite idag om miljöfaktorerna bakom inflammatoriska sjukdomar, säger Rikard Holmdahl, professor i medicinsk inflammationsforskning vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik. Den miljöfaktor som starkast har kunnat kopplas till en inflammatorisk sjukdom är rökning till reumatoid artrit. Lars Klareskogs forskargrupp vid Karolinska Institutet har visat att rökning sannolikt påverkar proteinreaktionerna i lungan och att dessa proteiner sedan korsreagerar med andra proteiner i kroppen.

En betydande del av Rikard Holmdahls forskning utgörs av djurmodeller, eftersom de basala genetiska mekanismerna hos möss till stora delar påminner om de hos människa. Exempelvis de så kallade transplantationsgenerna, som styr kroppens immunologiska svar. Hans forskargrupp har funnit en tidigare okänd bidragande faktor till inflammatoriska sjukdomar; en genvariant som på grund av så kallad polymorfism ökar produktionen av syreradikaler dramatiskt. I djurförsök har denna genvariant visat sig kunna minska inflammationsgraden i samband med reumatoid artrit respektive MS. Vidare studier får nu utvisa om detta också gäller för övriga inflammatoriska sjukdomar.

- Vår hypotes är att syreradikalerna fungerar som en så kallad immunologisk transmittor mellan T-cellerna, och på så sätt nedreglerar deras aktivitet. Det leder i sin tur till minskad inflammation i kroppen. Den här genvarianten finns även hos människa. Olika genetiska varianter gör vissa personer mer känsliga än andra för inflammatoriska sjukdomar.

Upptäckten har redan lett till nya läkemedelskandidater med så kallad oxidativ effekt och med terapeutisk effekt på reumatoid artrit. Gruppen fokuserar därför nu på att utveckla principer för fler oxidativa läkemedel; alltså inte antioxidativa, som den allmänna debatten hittills mest har handlat om.

- Det känns viktigt att reda ut om antioxidanter i själva verket kanske inte alls har den funktion som man hittills trott. En ökad produktion av fria syreradikaler leder till att syre oxiderar, något som hittills ansetts som negativt ur hälsosynpunkt. Nu kanske denna uppfattning måste revideras.

Snabb utveckling

Behandlingsmöjligheterna vid inflammatoriska sjukdomar har gått snabbt framåt. Ett konkret exempel är behandlingen riktad mot TNF-alfa, ett protein som man genom basal forskning och djurmodeller kunde visa spelar en avgörande roll i den inflammatoriska reaktionen, säger Rikard Holmdahl.

- Det visade sig vara en stark läkemedelskandidat som därefter med stor framgång kunnat användas för att lindra reumatoid artit.

Han förutspår att många nya läkemedel mot inflammatoriska sjukdomar sannolikt kommer att finnas på marknaden om cirka 2030 år. Dagens läkemedel är ett resultat av en forskning som ligger lika långt tillbaka i tiden.

- Samtidigt som möjligheterna till behandling ökat, har även förväntningarna gjort det. En ökad kunskap på det här området kommer sannolikt att leda till att människor både kan och vill testa sig för dessa sjukdomar. Kunskapen om vilka personer som på sikt kan förväntas insjukna kommer också att öka. Det kommer även att ställas krav på att vi inte bara ska komma in tidigare i behandlingen, utan helt kunna förhindra utvecklingen av dessa sjukdomar. Som forskare har vi ett samhällsansvar att ta fram svar på dessa frågor.

- Jag tror att vi är på väg mot en sådan utveckling. Vi forskare måste också tänka minst ett par decennier framåt. För att kunna förhindra och helt bota dessa sjukdomar kan vi inte bara skrapa på ytan, vi måste verkligen förstå de basala mekanismerna.

Text: Eva Cederquist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2008

Om forskningsämnet

Medicinsk inflammationsforskning studerar de basala mekanismer som styr kroniska inflammatoriska sjukdomar som reumatoid artrit, MS, diabetes, Alzheimers sjukdom och ateroskleros. En forskning mitt emellan grundforskning och klinisk forskning. Genetiska varianter gör vissa personer mer känsliga för den här typen av sjukdomar. Forskargruppen har upptäckt en genetisk variant som ökar produktionen av fria syreradikaler. Hypotesen är att detta skulle kunna leda till mindre inflammation.

Länkar

GenetikInflammationProfessor