Njurens innersta blir kartlagt

This page in English

Trots att njursjukdomar orsakar svårt lidande och hög påfrestning på sjukvårdsresurserna vet man fortfarande alltför lite om dess egentliga bakgrund. Forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet får nu möjlighet att ta krafttag för att klarlägga de bakomliggande orsakerna på molekylär nivå.

Sjukdomar i njurens glomeruli - de nystan av fina blodkärl där själva filtreringen av blodet sker - orsakar 2/3 av de fall av svår njursjukdom som i förlängningen kräver långvarig dialys eller transplantation. Trots det är kunskapen om de molekylära mekanismerna bakom sjukdom i glomeruli begränsad och några specifika läkemedel har inte heller kunnat tas fram.

Helhetsgrepp

I den aktuella studien kommer man att ta ett helhetsgrepp genom att identifiera alla gener som uttrycks i glomeruli och karakterisera de proteiner som reglerar dess normala funktion liksom avvikelser som uppstår vid sjukdom. I projektet arbetar man med unika modeller i zebrafisk och möss samt med humana prover. Vissa analyser kommer att utföras i Science for Life Laboratory i Solna.

- Vi hoppas kunna ta fram helt ny kunskap om hur glomerulis funktion regleras och hur avgörande proteiner interagerar med varandra och med omgivningen. Att förstå vilka mekanismer som orsakar sjukdom är helt avgörande för att läkemedelsindustrin ska ha möjlighet att utveckla verksamma mediciner, säger Karl Tryggvason, som är koordinator för projektet och professor vid Karolinska Institutet.

Tänkbara terapimål

Forskargrupperna har tidigare klarlagt orsakerna bakom ett antal sällsynta njursjukdomar. De har då beskrivit flera proteiner som är specifika just för glomeruli och visat på deras betydelse för glomerulis utveckling och funktion.

- Glomeruli innehåller unika celltyper med högt specialiserade funktioner. De kartläggningar vi hittills gjort visar att ett stort antal gener uttrycks specifikt här. Vi gör nu systematiska analyser av deras funktioner och kartlägger även genuttrycksförändringar i glomeruli hos patienter med njursjukdom. Tillsammans ger resultaten fingervisningar om vilka signalsystem och cellulära funktioner som är tänkbara terapimål, säger Christer Betsholtz, som är medsökande i projektet och professor vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet.

Njurmedicin