Neuroforskning och pedagogik - två parallella spår

Arbetet som neurokirurg väckte intresset för forskning om skador i centrala nervsystemet och sedan även forskning om långtidsminne, inlärning och pedagogik. För Anna Josephson, professor i neurovetenskap, hänger allt detta delvis ihop och det är därför en utmaning att från olika perspektiv komma fram till lösningar.

- Det kändes djupt otillfredsställande att inte kunna reparera allvarlig ryggmärgsskada på patienter som kom in med bruten nacke och det var därför jag började forska samtidigt som jag arbetade kliniskt, berättar Anna Josephson. Hon har fortfarande en fot kvar i kliniken och har där samarbeten med flera forskargrupper. Det är slående, säger hon, hur kort avståndet mellan molekylärbiologisk och klinisk forskning kan vara, särskilt när det gäller nervsystemet.

Förändringar i hjärnan som uppstår vid till exempel stroke eller i centrala nervsystemet efter en skallskada kan ge bland annat svåra motoriska problem och minnesstörningar. Ett signalsystem i nervcellerna är det så kallade Nogo-systemet. Det deltar i regleringen av plastiska förändringar i centrala nervsystemet. Genom att påverka Nogo-systemet hoppas man att kroppen ska kunna återfå en del av de funktioner som gått förlorade vid skada. Målet är, säger hon, att på sikt kunna utveckla läkemedel som påverkar Nogo-signaleringen och därmed öka plasticiteten i hjärnan. Det skulle då kunna förbättra återhämtningen efter stroke och traumatiska hjärn- och ryggmärgsskador.

Minne och inlärning

Men Nogo-proteinet har också betydelse för minne och inlärning.

- De flesta nervceller i hjärnan har en receptor, mottagarmolekyl, för Nogo. Med hjälp av en musmodell har vi nyligen upptäckt att hos möss som överuttrycker denna receptor försämras såväl inlärningsförmågan som långtidsminnet, berättar Anna Josephson.

Anna Josephson och hennes grupp vill nu genom fortsatta analyser bättre förstå hur vi bildar långvariga minnen. Man vet att kontakterna mellan nervcellerna, de så kallade synapserna, byggs om för att kunna härbärgera nya minnen. Däremot är kunskapen fortfarande fragmentarisk om hur dessa kan bevaras under kanske ett helt liv.

Inlärning och minne är centralt också i den del av forskningen som rör medicinsk pedagogik. Anna Josephon är djupt engagerad i hur utbildningen bedrivs vid KI, hon är ledamot av Styrelsen för utbildning, och var den första att bli docent i medicinsk pedagogik. Hon har deltagit i arbetet med att genomföra den utbildningsstrategi som antogs för fyra år sedan och hon var involverad i det nya läkarprogrammet som bland annat innebär en närmare koppling mellan kurser i teoretiska ämnen och kliniken. Hon har gjort flera studier kring studenternas lärande och bland annat visat att läkarstudenter som gick sista terminen hade glömt mycket av det de examinerades på efter de två första åren, bland annat anatomi. En skrämmande upptäckt! Hon har också i studier visat att det är lättare att använda sig av baskunskaper i en klinisk situation om man tidigt ingår i ett kliniskt sammanhang.

- Om studenterna inte kan se en tydlig klinisk applikation i det basala lärandet har de svårt att ta till sig kunskapen och att komma ihåg det de lärt sig. Det är därför nödvändigt med en bra kommunikation mellan lärare på de olika avsnitten under hela utbildningen och att studenterna tidigt kommer ut i klinisk praktik.

Det är viktigt, säger Anna Josephson att alla kurser hänger ihop, inte är placerade i separata boxar, och att det finns en röd tråd genom hela utbildningsprogrammet.

Interaktiva program

Anna Josephson har flera internationella samarbeten, bland annat med Stanford University i USA. Tillsammans har de utvecklat interaktiva program där studenterna kan läsa in kursen om hjärnans anatomi via datorn för att sedan tenteras. Ännu finns bara enstaka kurser med den här modellen, men hon kan se att det finns en trend bort från katederundervisning och som innebär att studenterna tar ett större eget ansvar för sitt lärande.

Vad är då en bra pedagog?

- En bra pedagog tränar studenterna i att tänka självständigt, att formulera problem och att inte servera dem färdiga lösningar.

Text: Ann-Marie Dock. Publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2011.

Om forskningsämnet

Neurovetenskap är ett brett forskningsområde som omfattar hur centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) respektive det perifera är uppbyggt och fungerar normalt samt vad som händer om det utsätts för yttre skada eller sjukdom. Till neurovetenskap hör även studier om hur minnen skapas och lagras.

Anna Josephsons forskning täcker flera av dessa områden, forskning som även har anknytning till pedagogik och inlärning.

Länkar

NeurovetenskapPedagogikProfessor