MS - nya terapier i sikte

Multipel skleros, MS, är en neurologisk sjukdom som drabbar unga vuxna, dubbelt så många kvinnor som män. Snittåldern för insjuknande är 28-30 år. Sjukdomen uppträder i så kallade skov, som kan innebära en plötslig synförlust, förlamning eller känselbortfall. Dessa skov läker oftast ut men kan med tiden ge bestående invaliditet. Trots intensiv forskning finns ännu ingen botande behandling även om situationen idag är bättre än för bara några år sedan. Det har kommit flera nya läkemedel, som bromsar sjukdomsförloppet.

Professor Tomas Olsson har under alla år ägnat sin forskning åt att förstå hur MS uppkommer samtidigt som han haft kliniskt ansvar för patienterna. Hans tidigare professur var i molekylär medicin, den nya - kallad Malmstenska professuren - är i neurologi. Därmed vidgas området så att han får ett mer övergripande ansvar för hela det neurologiska fältet med sjukdomar som exempelvis ALS, epilepsi och skador efter stroke.

- Det finns mycket som talar för att MS är en så kallad autoimmun sjukdom, det vill säga att kroppen angrips av det egna immunförsvaret. Mycket av forskningen går ut på att försöka identifiera de arvsanlag som ökar risken för att insjukna. Vi känner nu till åtminstone fyra olika gener som påverkar sjukdomsrisken och alla har koppling till immunsystemet. Men vi tror att det kan finnas uppemot 50 gener som är viktiga och mycket forskning återstår att göra, säger Tomas Olsson.

Vid MS angrips det ämne, myelin, som omger nervfibrerna. Myelinet presenteras för immunförsvaret som ett främmande ämne och ger därför upphov till ett immunsvar. Angreppet från dessa immunceller innebär att myelinet förstörs och ger därmed upphov till de neurologiska skador som är utmärkande för MS.

Tomas Olsson och hans forskarkolleger har utvecklat många experimentella försöksdjursmodeller för att försöka hitta de viktigaste sjukdomsalstrande generna och varianter av dessa samt förstå mekanismerna bakom sjukdomen. Han har bland annat sett att råttor som injiceras med komponenter från myelin utvecklar en sjukdomsbild med upprepade skov och vävnadsförändringar som är identiska med dem man ser hos MS-patienter.

Stora patientmaterial

Vid komplexa sjukdomar som MS krävs oftast mycket stora patientmaterial för att kartlägga vilka faktorer, och kombinationer av dessa, som utgör största risken för att insjukna. Såväl ärftliga som miljömässiga faktorer spelar in. Här har Tomas Olsson stor nytta av sina många olika samarbeten med andra forskargrupper i Sverige och inom EU. Ett av dessa projekt är "Epidemiology of early MS" där man studerar vilken roll som arv och miljö, och interaktionen mellan dessa, spelar för att insjukna i MS. Bland annat finns sedan tidigare starka misstankar om att rökning och för lite solljus kan innebära en ökad risk. Studien ska omfatta 1 200 patienter som nyligen fått MS och dubbelt så många kontroller. De får svara på omfattande enkäter om bland annat livsstil och levnadsvanor och lämna blodprov för DNA-analys. Hittills är cirka 800 patienter inne i studien.

- Vi deltar också i ett internationellt konsortium som samlar in DNA från 10 000 patienter och gör kontroller. Genom att bestämma genvarianter på en miljon platser över hela arvsmassan hoppas vi kunna ringa in ett antal gener som med stor sannolikhet kan kopplas till MS. Vi kan sedan testa experimentellt om detta stämmer, berättar Tomas Olsson. Han har unika möjligheter att göra detta med hjälp av det stora antalet försöksdjursmodeller. På laboratoriet finns ett hundratal olika djurstammar som är genetiskt karaktäriserade.

Nya läkemedel

Tomas Olsson är verksam vid Karolinska Universitetssjukhusets MS-centrum i Solna. Till det är knutet ett 20-tal forskare och det finns en stor öppenvårdsmottagning. Han ser det nära samarbetet mellan forskare och kliniker - i Solna och vid MS-centrum i Huddinge - som en bra förutsättning att klarlägga vad som orsakar sjukdomen och därmed också utveckla nya terapier. Sedan ett tiotal år är interferonpreparat den vanligaste behandlingen för att dämpa symtomen. Interferon påverkar immunsystemet, det ges en eller flera gånger i veckan som injektion, men har begränsad effekt.

Betydligt effektivare är behandling med monoklonala antikroppar. De verkar genom att förhindra immuncellerna att ta sig in i nervvävnaden och skada nervtrådarna. Antikropparna ges som dropp en gång i månaden och har generellt sett få biverkningar.

- Jag hoppas att det inom de närmaste åren ska finnas fler nya läkemedel på marknaden - allt ifrån monoklonala antikroppar till lågmolekylära föreningar i tablettform. Och att de ska ha ännu bättre effekt, säger Tomas Olsson.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2008

Om forskningsämnet

Neurologi är ett brett forskningsfält som bland annat omfattar uppkomst och behandling av sjukdomar som MS, ALS, Parkinson, epilepsi, stroke, sjukdomar i perifera nerver och muskler. MS är en inflammatorisk sjukdom som angriper det centrala nervsystemet. Kroppens eget immunsystem bryter ner det skyddande höljet, myelinet, kring nerverna. Tomas Olssons forskning är inriktad på att identifiera genetiska riskfaktorer vid MS och hur dessa, i kombination med faktorer som rör miljö och livsstil, ökar risken för att insjukna.

Länkar

InflammationNeurologiProfessor