Medical management - en väg till förbättrad vård

En målsättning för medical management är att skapa en koppling mellan det medicinska beslutsfattandet och resurshanteringen genom att definiera resurser med medicinska termer. Ett evidensbaserat vårdprogram ger de bästa förutsättningarna för ett gott behandlingsresultat, säger Mats Brommels, professor i medicinsk lednings-, organisations- och innovationskunskap. 

Samtidigt uttrycks de medicinska insatserna i ord som exempelvis diagnostik och behandlingsåtgärder, som fungerar som medicinskt meningsfulla mått på resursbehov.

- Om någon resurs saknas, exempelvis en nyckelkompetens, får vårdprogrammet göras om med minsta möjliga avkall på det eftersträvade behandlingsresultatet. Resursbesluten baseras alltså på medicinska resonemang. Det här är en vardagsbeskrivning av hur medical management fungerar, förklarar han.

Vårdprogrammets medicinska åtgärder utförs stegvis av professionella medarbetare. Vårdprogrammet genomförs i en vårdprocess där ledningsuppgiften är att undvika avvikelser från det överenskomna eller stopp i flödet med onödiga väntetider som följd.

- Följsamhet och ett fungerande flöde höjer säkerheten och minskar risken för komplikationer och dubbelarbete. Det förbättrar också kvaliteten för patienterna och eliminerar användning av resurser som inte är värdeskapande.

En tillämpning är konceptet Lean production, som för närvarande upplever en boom inom sjukvården, säger Mats Brommels. Konceptet har utvecklats av japansk bilindustri och bygger på en resurssnål produktionsprocess, men också på att ge ansvar för kvalitet och säkerhet till alla som arbetar vid löpande bandet.

- Varje medarbetare som upptäcker ett fel har såväl rätt som skyldighet att stoppa bandet. Arbetsledare och medarbetare gör då en avvikelseanalys, rättar till felet och noterar om processen måste förändras innan bandet startas igen. Vi studerar nu tillämpningar av detta synsätt i svensk sjukvård, förklarar han.

Det höga säkerhetstänkandet är också gemensamt för andra branscher som flyg-, kärnkrafts- och oljeindustrierna. Även härifrån hämtas idéer som kan omsättas i vården.

Standardiserad kommunikation

Vid Astrid Lindgrens barnsjukhus utvecklas för närvarande ett patientsäkerhetssystem, som bland annat omfattar en modell för team- och kommmunikationsträning, kallad crew resource management (CRM). Förebilden i detta fall kommer från flyget.

- I teamet som flyger ett plan ingår sällan samma personer, utan ett nytt team plockas ihop från en dag till en annan. Det är då viktigt att teammedlemmarna har tränats i standardiserade sätt att kommunicera med minsta möjliga risk för missförstånd. Alla har därutöver skyldighet att reagera på avvikelser och trots den strikta hierarkin också göra påpekanden till överordnade.

I utvecklingsarbetet deltar den amerikanske kardiologen och astronauten Drew Gaffney, som är verksam som gästprofessor vid KIs Medical Management Centrum, MMC. Han är anställd vid Vanderbilt University i Nashville, men arbetade tidigare för NASA och reste 1993 med rymdskytteln Columbia.

- Drew Gaffney arbetar tillsammans med en grupp amerikanska piloter som på fritiden vill bidra till att sjukvården kan förbättra sin säkerhet. Det här är första gången gruppen delar med sig av sina erfarenheter utanför USA.

Under de knappt två år som utvecklingsarbetet pågått, har flera hundra anställda gått CRM-utbildningen och sjukhuset blivit självförsörjande med egna instruktörer. Enheterna gör dessutom regelbundna riskbedömningar, identifierar kritiska processer och tar beslut om indikatorer för kontinuerlig uppföljning.

- Utveckling och forskning löper hela tiden parallellt i projektet, vilket gör att kompetensen blir kvar och modeller för spridning av system och erfarenheter till andra vårdenheter skapas.

"Sveriges leanaste sjukhus"

Mats Brommels forskargrupp bedriver också en studie vid Hässleholms sjukhus, som han kallar "Sveriges leanaste sjukhus". Här har man renodlat verksamheten till två områden, ortopedi och närsjukvård.

- Verksamheten är väldigt slimmad och man har ett resurssnålt flöde. Det har gett avsevärt lägre kostnader och i praktiken inga vårdköer. Vi studerar nu om detta går att kombinera med stor omställningskapacitet.

Hässleholms sjukhus fick förra året en förfrågan från Västra Götalandsregionen om att ta hand om patienter som stöd i kö för så kallad TURP-behandling av prostatakörteln.

Visserligen fanns ingen urologi vid sjukhuset, men ledningen kände sedan tidigare till hur man skapar en effektiv operationsverksamhet. På bara sex veckor kunde man starta verksamheten genom att hyra in externa urologer och komma överens med ordinarie operationspersonal om att jobba extra, säger Mats Brommels.

- Efter någon månad började man få beställningar också från den egna regionen. Vi tror en sådan hög omställningskapacitet blir mycket viktig framöver, inte minst på grund av EUs direktiv om patientrörlighet, som sannolikt träder i kraft i höst. Svenska sjukhus måste kunna hävda sig i en ökande internationell konkurrens.

Text: Eva Cederquist, publicerad i "Från Cell till samhälle" 2011.

Om forskningsämnet

Medical management studerar hur hälso- och sjukvårdens organisation och ledning kan bidra till effektivare resursutnyttjande, bättre patientsäkerhet respektive högre kvalitet. Exempelvis genom att utveckla sjukvården till en högsäkerhetsorganisation genom att tillämpa lärdomar och säkerhetstänkande från flyg-, kärnkrafts- och oljeindustrierna.

Forskningen inom medical management syftar till att förbättra vården som ett led i KIs mål att bidra till att förbättra människors hälsa, menar Mats Brommels.

Länkar

Hälso- och sjukvårdsorganisationProfessor