Mattias Öberg: "Den nya toxikologin visar vägen"

Tänk dig att du vill bygga ett hus. Nog är det smartare att fundera igenom konstruktionens hållfasthet innan du startar bygget än efter att din familj flyttat in? Men när det gäller användningen av kemikalier saknar vi som samhälle ett sådant säkerhetstänkande. De senaste årtiondena har vi sett flera exempel på ämnen som tagits i bruk i stor skala och därefter visats sig skada både människors hälsa och miljö.

Bild på Mattias Öberg En del debattörer menar att vi blivit trygghetsnarkomaner, att risken med kemikalier är överdriven - lite skit rensar magen. Andra ser med oro på hur allergisjukdomarna fortsätter att öka bland barn, att fler och fler unga har svårigheter med koncentration och inlärning och att hormonrelaterade cancerformer blir allt vanligare.

Enligt mig finns det mycket som talar för att vi kan ha underskattat riskerna med kemikalier.

För det första: Vi har bara studerat ett litet antal kemikalier. Andelen miljögifter som regelbundet mäts i befolkningen är bara några 10-tal av de 145 000 olika ämnen som finns registrerade inom EU.

För det andra: Vi har forskat på enstaka stadier i livscykeln. Kunskap om kroppens förmåga till cellnybildning och utveckling långt upp i vuxen ålder visar att vi behöver se hela livet. Nya resultat visar att exponering i fosterstadiet påverkar sjukdomsförekomsten långt senare. Till och med innan befruktningen kan exponering för kemikalier påverka oss genom nyupptäckta epigenetiska mekanismer. Det du exponeras för kan påverka dina barnbarns hälsa.

För det tredje: Vi har tittat på en sjukdom i taget. Någon studerar diabetes medan någon annan forskar på allergier. Men immunsystemen och hormonsystemen påverkar varje cell i vår kropp och dessa system har i experiment visat sig vara känsliga för påverkan av kemikalier. Nu måste vi hitta ny förståelse för hur de bakomliggande mekanismerna hänger ihop och skapar effekter som kan variera från en individ till en annan.

Det pågår redan stora förändringar i synen på hur kemiska ämnen kan skada vår hälsa och hur man bör arbeta med kemikaliesäkerhet. Vi forskare har börjat tala om "den nya toxikologin", som söker svaren på hur olika ämnen påverkar cellernas funktion snarare än vid vilken exponeringsmängd enstaka sjukdomar kan observeras. Den nya toxikologin utgår från att vi människor är olika, och att vi under hela livscykeln exponeras för en cocktail av naturliga och främmande ämnen.

Men för att skapa ett framtida kemikaliesäkert samhälle måste den nya toxikologin även finnas bland de innovativa kemiska och bioteknologiska företagen. Förmågan att dra nytta av kemikalier kommer inte bara att påverka vår ekonomi och vilka prylar vi omger oss med. Även vår förmåga att bota sjukdomar och klara av att bromsa den pågående klimatförändringen kräver nya molekylära landvinningar. Vi lever i ett kemikaliesamhälle, på gott och ont.

Om Sverige som nation ska kunna fortsätta ha en ledande roll i att utveckla nya läkemedel och andra kemiska produkter och material krävs att det finns ett flöde av skickliga ingenjörer, biomedicinare och toxikologer, som samarbetar redan i den tidiga utvecklingen av nya produkter för att undvika framtida hälsoproblem. Genom att släppa in den nya toxikologin minskar man risken för att projekten stupar på mållinjen när de ska klara dagens allt tuff are krav på kemikaliesäkerhet.

Tänk dig att du vill amvända en ny kemikalie. Nog är det smartare att ta reda på om den är säker innan du låter dig själv och andra exponeras?"

Text: Mattias Öberg, forskare i toxikologi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Han bloggar om miljögifter på Toxicolour. Publicerad i Medicinsk Vetenskap 2/2013.

MiljömedicinToxikologi