Mats Wahlgren: Vi gör något brännande viktigt

Under 2009 tilldelades professor Mats Wahlgren Söderbergs forskningsprofessur i medicin. Det gav en extra skjuts närmare hans mål: att utveckla ett malariavaccin.

Mats Wahlgren, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet och en världsledande parasitolog, har koll på allt, uppger medarbetare på institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi; från fakturor och administrativa frågor till vad de enskilda medarbetarna för tillfället arbetar med.

Han syns och hörs, tar plats och gör det gärna med hjälp av humor. Eller som en medarbetare uttrycker det: "Man hör när Mats är här!" Som chef är Mats Wahlgren mycket uppskattad och som parasitolog med inriktning på malariasjukdomen framgångsrik.

Kanske finns det ett samband: en god stämning bidrar till goda resultat.

– Jag är genuint intresserad av forskning. Det är kanske min bästa forskaregenskap: jag tycker forskning är spännande och jag vill sprida den känslan: vi gör något brännande viktigt. Därför arbetar vi nära varandra, vi samtalar och analyserar varje enskilt experiment.

– Jag orkestrerar därmed också medarbetarnas insatser så att vi strävar åt samma håll, säger Mats Wahlgren.

Malariabehandling i sikte

Forskningen har resulterat i en möjlig framtida behandling mot den farligaste formen av malaria, den som orsakas av parasiten Plasmodium falciparium. Forskargruppen har utvecklat en substans som prövats i fas I-studier på en liten grupp friska individer, tillsammans med företaget Dilafor AB och biokemister vid Uppsala Universitet.

– Steget från laboratoriet till fas I-studier på människa är det största och viktigaste vi gjort. Det är alltid svårt att gå från laboratorium till människa. Nu hoppas vi att kunna inleda fas II-studier på en grupp smittade individer under kommande höst, säger Mats Wahlgren.

När Mats Wahlgren i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet skulle välja en högre utbildning var läkaryrket ingen självklarhet. Förvisso ansågs det ha en hög status och dessutom hade Mats redan en läkare i familjen, brodern Nils Wahlgren som i dag är professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Men Mats lutade en tid mer åt en utbildning till arkitekt, kanske rentav till trädgårdsarkitekt.

– Jag tycker fortfarande att det verkar intressant att kunna påverka människan genom att forma ett landskap, men forskarbanan har varit enormt spännande och arbetet är fullt av äventyr och överraskningar. Som forskare har jag haft starka förebilder, så som professor Peter Perlmann vid Stockholms universitet och professorerna Hans Wigzell och Eva och Georg Klein vid Karolinska Institutet, för att nämna några.

Trädgårdsintresset finns kvar, men nu som ett sätt att koppla av. Trädgården är liksom forskningen ett evigt projekt som aldrig blir helt färdigt. På 1970-talet genomgick han en sex månaders kurs i tropikmedicin i Thailand och 1986 disputerade han med en avhandling om malariaimmunologi. Efter en tid i USA fick han 1993 den första svenska professuren i medicinsk parasitologi.

Intresse för utvecklingsländer

– Redan under min läkarutbildning intresserade jag mig för utvecklingen i tredje världen. Det kändes meningsfullt och viktigt att arbeta med medicinska frågeställningar som rörde den fattiga delen av världen. Till viss del berodde det nog också på att jag hade släktingar som bodde i Malaysia, säger Mats Wahlgren.

– Sedan dess har jag arbetat mycket utomlands, inte minst i Afrika. Det ger mig livsluft och en intellektuell utmaning att få arbeta med människor från olika delar av världen. Ska jag ge ett råd till unga forskare så är det att välja ett område man verkligen brinner för, och hitta samarbetspartners. Samarbete är mycket viktigt i dag.

Samarbetet med afrikanska länder är en förutsättning vid malariaforskning. I hela världen smittas över 300 miljoner människor varje år och majoriteten lever söder om Sahara. Mats Wahlgrens forskargrupp samarbetar med professor Fred Kironde vid Makerere University i Uganda.

– Kollegerna där har andra kunskaper om sjukdomen än vad vi har. De vet också vilka möjligheter det finns att genomföra kliniska försök, utifrån villkoren i deras kultur. Men det tar tid att skapa ett fungerande samarbete; vi måste både vara mycket ödmjuka och lyhörda inför våra olika sätt att tänka, och samtidigt stå på oss för att kunna genomföra projekt tillsammans.

– Det som är speciellt med min forskning är att vi aldrig kan undersöka patienter här hemma, utan måste alltid befinna oss i en främmande kultur.

Studerar klisterprotein

Mats Wahlgrens grupp studerar ett speciellt protein på malariainfekterade blodkroppars yta som fungerar som ett klister, och som gör att blodkroppen binds till blodkärlsväggen och orsakar svår sjukdom. Det var Mats Wahlgrens första doktorand, nuvarande generaldirektören vid Smittskyddsinstitutet Johan Carlsson, som 1990 beskrev hur blodkropparna klumpar ihop sig vid svår malaria med hjälp av detta "klister".

Därefter har Wahlgrens grupp i samarbete med andra forskare, bland andra docent Qijun Chen vid Smittskyddsinstitutet och professor Björn Anderssons grupp vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, gått vidare och utvecklat en substans, ett malariavaccin, som förhindrar bindningsförmågan.

– Vi har lyckats fånga den icke-variabla delen av det annars ganska variabla bindningsproteinet, och använda det för att få fram ett vaccin. Förutom att det ger upphov till antikroppar som förhindrar bindningsförmågan lösgörs blodkroppar som redan hunnit binda till kärlväggen, säger Mats Wahlgren.

Men även om forskargruppen nu har en vaccinkandidat som verkar mycket lovande så har vägen dit inte varit spikrak. Forskning är som regel alltid kantad av diverse motgångar, det kan handla om att pengarna inte räcker eller att nya forskningsrön inte blir publicerade.

– Sådana motgångar är en del av vardagen för en forskare. Men har man en välformulerad idé som man verkligen tror på, och kan vila i den, så är det ibland svårt men aldrig omöjligt att hantera motgångarna, säger Mats Wahlgren. Det är alltid viktigt att ha rätt basfakta - att ha rejält på fötterna - när man utvidgar försöken och går vidare.

Under 2009 tilldelades Mats Wahlgren Söderbergs forskningsprofessur i medicin av Kungliga Vetenskapsakademien. I pengar betyder det 10 miljoner kronor som möjliggör forskning på heltid i fem år.

– Det är alltid viktigt med nya erkännanden, även om jag redan är en etablerad forskare. Men framför allt innebär det en rejäl ekonomisk plattform. Vi kan nu köpa in tekniker och utföra avancerade experiment som vi annars inte skulle ha råd med. Vi kan ta ut svängarna lite extra.

Text: Cecilia Odlind. Publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap nr 1 2010

Länkar

PersonporträttProfessorSmittskydd