Mastcellen har många roller

Det är nu över hundra år sedan som mastcellen beskrevs första gången. Men det är inte förrän på senare tid som forskningen om denna evolutionärt sett mycket gamla cell tagit fart. Ständigt upptäcks nya egenskaper och funktioner. Den kan såväl utlösa ett allergiskt anfall som skydda mot virus, bakterier och parasiter. Det finns forskning som visar att mastceller också är involverade i sjukdomar som reumatoid artrit, MS, ateroskleros och vissa former av cancer.

Gunnar Nilsson, professor i experimentell allergiforskning, har inriktat huvuddelen av sin forskning på att förstå mastcellens många olika roller. Han och hans forskargrupp undersöker hur mastceller aktiveras, hur de kommunicerar med andra celler och hur de bidrar till uppkomst av sjukdomar som till exempel allergi och astma, autoimmunitet och tumörer.

- Mastceller finns överallt i kroppen, berättar Gunnar Nilsson, i huden, i luftvägarnas slemhinnor och i tarmslemhinnan. De finns också i centrala nervsystemet och kring perifera nerver. De är dessutom långlivade, kan troligen leva i flera år.

Vill påverka cellerna lokalt

Tidigare forskning har generellt sett framför allt varit inriktad på att ta fram läkemedel som skyddar kroppen mot de ämnen som mastcellen släpper ut i samband med en allergisk reaktion, bland annat histamin, och som får slemhinnorna att svullna och luftrören att dras samman. Det handlar bland annat om antihistaminpreparat. Men Gunnar Nilsson har också en annan ingång - att hitta ett sätt att få mastcellerna att gå i apoptos, det vill säga att dö. För att lyckas med detta är det nödvändigt att veta exakt hur mastcellen verkar vid olika sjukdomar och att kunna slå ut den lokalt.

- Det är viktigt att vi inte får en systempåverkan eftersom mastcellen också har skyddande effekter. Vi har kartlagt proteiner som är viktiga för mastcellens överlevnad och utnyttjar nu den kunskapen för att testa olika syntetiska inhibitorer. Det gör vi bland annat tillsammans med en forskargrupp i USA. Vi har ett flertal redan registrerade läkemedel som vi tror kan påverka apoptosprogrammet hos mastceller, antingen genom att ge dem var för sig eller som kombination. De skulle då kunna användas lokalt i till exempel en nässpray, en inhalator, ögondroppar eller hudkräm.

Gunnar Nilssons forskning är framför allt experimentell, men han har också ett brett samarbete med kliniker, bland annat inom ett nätverk kring sjukdomen mastocytos. Flera skilda specialiteter som hematologer, allergologer, dermatologer, endokrinologer, genetiker och patologer samverkar för att förbättra diagnostiken och behandlingen av denna patientgrupp. Genom samarbetet forskare/kliniker hoppas man få ett grepp om dessa patienter, än så länge visserligen ganska få, men där det förmodligen finns ett stort mörkertal, tror Gunnar Nilsson.

En annan forskningsinriktning är de inflammatoriska hudsjukdomarna atopiskt eksem och psoriasis. Han har sett att det vid dessa sjukdomar förekommer stora mängder mastceller - men vet inte ännu exakt vilken betydelse de har där.

Kan få tumörer att växa

En forskningslinje som länge engagerat Gunnar Nilsson är att kartlägga vilken roll mastceller har vid cancer. Man har i studier visat på såväl positiva som negativa effekter.

- Mastcellerna släpper ut tillväxtfaktorer som gynnar bildningen av blodkärl i tumören och som får den att växa till. Cellerna är också huvudproducent för faktorer som spelar en viktig roll för att det ska bildas nya lymfkärl. Men det skiljer sig mellan olika typer av tumörer, säger Gunnar Nilsson. Vid exempelvis Hodgkins lymfom ger en ökad mängd mastceller en sämre prognos, medan förhållandet är det omvända hos patienter med tjocktarmscancer. Varför det är så vet vi inte ännu.

Nyligen var Gunnar Nilsson med om att starta ett nationellt nätverk kring forskningen om mastceller, MacNet, finansierat av Vetenskapsrådet. I det ingår både grundforskare och kliniker inom olika specialiteter. En viktig plattform, säger han, för utbyte av idéer och etablering av nya samarbeten. Gunnar Nilsson är också aktiv i den styrkommitté som är i färd med att bilda ett europeiskt nätverk för forskning om mastceller.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2008

Om forskningsämnet

Mastcellen är nyckeln till en mängd biologiska processer. Att den spelar en aktiv roll vid allergiska reaktioner har varit känt ganska länge men att den också är en del av kroppens försvar mot infektioner och andra sjukdomar är tämligen ny kunskap. Gunnar Nilssons forskning är bland annat inriktad på mastcellens roll vid astma och andra inflammatoriska sjukdomar och att lokalt kunna slå ut den för att bryta - eller åtminstone dämpa - en kronisk inflammation.

Länkar

AllergiProfessor