Ledgångsreumatism - inte bara ledvärk

Hos patienter med ledgångsreumatism, RA (reumatoid artrit), finns en ökad risk att utveckla eller dö i hjärt-kärlsjukdom. Detsamma gäller för vissa tumörformer och infektioner. Det bland annat visar den forskning som Johan Askling, professor i reumatologi vid institutionen för medicin, Solna, presenterat.

- I snitt är risken för hjärt-kärlsjukdomar hos individer med ledgångsreumatism lika hög som hos diabetiker, men det är fortfarande oklart varför det är så. Det finns inte heller några bra strategier för hur vi ska handskas med den ökade risken. Men vi vet att riskökningen sker mycket snabbt och tidigt i sjukdomsförloppet vid RA, säger Johan Askling.

Att försöka ta reda på de bakomliggande orsakerna är bara en av alla de utmaningar som han och hans forskargrupp står inför. Kan det vara så att det är inflammationen vid RA som ger ökad risk och i så fall varför? Finns det genetiska förklaringar? Finns det biomarkörer som skvallrar om risken att drabbas och vad kan man göra för att minska den? Ett annat mål är att undersöka hur inflammation samspelar med traditionella riskfaktorer som rökning och blodfetter. Genom att undersöka detta hoppas man kunna identifiera de individer med ledgångsreumatism som löper särskilt stor risk att drabbas av olika typer av hjärt-kärlsjukdom som stroke, kranskärlssjukdom eller ventrombos. Med svar på dessa frågor skulle patienterna kunna ges en mer skräddarsydd behandling och uppföljning.

Forskning och klinik

Ledgångsreumatism är en kronisk inflammatorisk autoimmun sjukdom, vilket innebär att kroppens immunförsvar aktiveras och startar en inflammation som blir kronisk. Johan Asklings forskning är framför allt inriktad på ledgångsreumatism men rör också andra inflammatoriska sjukdomar som ankyloserande spondylit (ryggreumatisk sjukdom), psoriasisartrit och inflammatorisk tarmsjukdom. Redan tidigt började han forska, men ville också arbeta kliniskt  lösningen blev att kombinera båda delarna.

- Som kliniker ser man frågor som är viktiga att söka svar på. Det är bakgrunden till att min forskning har en translationell inriktning. När jag flyttade från Uppsala till KI kom jag till en miljö som var öppen för kombinationen klinisk verksamhet och den forskningsmetodik jag tyckte var intressant, nämligen epidemiologi, berättar Johan Askling.

Det övergripande målet är att förstå varför vissa personer lättare insjuknar i kroniska inflammationssjukdomar, vilka riskfaktorerna är, att systematiskt följa upp resultaten av olika behandlingsåtgärder och att göra behandlingen mer individanpassad. Från att forskningen kring reumatiska sjukdomar tidigare varit mest inriktad på immunologi har betydelsen av studier inom klinisk epidemiologi ökat.

- Epidemiologi är en viktig metodik som kan tillämpas på många olika områden. Men för att forskningen ska bli framgångsrik krävs nätverk och samarbeten som spänner över flera fält som genetik, immunologi och klinisk forskning. Dessutom är tillgången till olika register, till exempel nationella kvalitetsregister, biobanker, hälsodataregister och läkemedelsregister en jätteviktig resurs.

Johan Askling är därför också engagerad i att bygga och förbättra den forskningsstruktur som är nödvändig för att kunna göra sådana studier. Det är en förutsättning för att bedriva god translationell klinisk och epidemiologisk forskning, som kräver allt större patientunderlag.

Johan Askling ingår i flera forskningsnätverk, såväl nationella som internationella, inom en rad olika discipliner. Hans egen forskargrupp består i nuläget av ett dussintal personer med olika bakgrund.

Det finns ännu inget test för att tidigt kunna ställa diagnosen ledgångsreumatism. Dessutom förekommer flera varianter av sjukdomen. Idag finns ett tiotal så kallade biologiska läkemedel, som påverkar immunsystemet på olika sätt, men med det gemensamt att en av tre patienter inte svarar på behandlingen, berättar Johan Askling. Några bra hjälpmedel för att förstå vem som har störst chans att svara på en given behandling finns inte ännu. Läkemedlen kan ha både positiva och negativa effekter som till exempel ökad infektionsrisk. Det är därför viktigt att ta reda på vilka läkemedel och i vilka kombinationer de ska ges för att ha bäst effekt och minst risk i varje enskilt fall.

Text: Ann-Marie Dock, publicerad i Cell till Samhälle 2013

Om forskningsämnet

Reumatologisk epidemiologi är ett expanderande forskningsfält. Genom att koppla ihop kliniska registerdata med data från nationella register om andra sjukdomar samt med annan information vill forskarna kartlägga mekanismerna bakom kronisk inflammation, effekterna av densamma och av dess behandling. Målet är att förstå och därmed kunna påverka olika riskfaktorer för att sedan ta fram en skräddarsydd behandling.

Johan Askling har studerat såväl hjärt-kärlsjukdomar som cancer vilka båda har kopplingar till ledgångsreumatism.

Länkar

EpidemiologiProfessorReumatologi