Långvarig smärta i muskler och leder

This page in English

Långvarig smärta drabbar stora patientgrupper och kostar mycket i både mänskligt lidande och vårdresurser. Eva Kosek, professor i klinisk smärtforskning med inriktning mot muskuloskeletal smärta vid institutionen för klinisk neurovetenskap, forskar om orsakerna till att tillstånd av långvarig smärta uppkommer. På sikt hoppas hon att forskningen ska leda till nya, effektivare behandlingar.

Eva Kosek forskar om långvarig smärta i muskler och leder. Med utgångspunkt i sjukdomar som fibromyalgi, artros och reumatism försöker hon förstå hur långvariga smärttillstånd uppkommer och utvecklas.

– Långvarig smärta är inte detsamma som akut smärta under lång tid, säger Eva Kosek. Den sker successiva förändringar i kroppen och hjärnan som gör att långvarig smärta bör betraktas som en sjukdom i sig, snarare än ett symtom. I signaleringen mellan kropp och hjärna uppstår en negativ spiral som successivt förvärrar smärtan: dels blir smärtsignalerna starkare, dels blir hjärnans filter för att dämpa dem allt sämre.

Nu vill Eva Kosek veta mer om de exakta orsakerna till dessa förändringar. Ny forskning visar att hjärnans gliaceller aktiveras av smärta, varvid inflammatoriska ämnen frigörs. Eva Koseks grupp har visat att fibromyalgipatienter har förhöjda halter av dessa inflammatoriska ämnen i ryggmärgsvätskan. För att se om det också finns en koppling till aktiverade gliaceller hos dessa patienter fortsätter nu gruppen med studier med PET-kamera.

Eva Koseks forskning inkluderar också genetiska faktorer av betydelse för långvarig smärta samt effekter av olika typer av behandling: läkemedel, träning, KBT och kirurgi.

– De senaste åren har det börjat komma läkemedel för just långvarig smärta, men för de flesta patienter är de ännu otillräckliga. Det är ett skäl till att det är viktigt att förstå mekanismerna bakom tillståndet: det öppnar dörren för utveckling av nya, effektivare läkemedel.

Text: Anders Nilsson, först publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2015.

Länkar

ProfessorSmärtforskning