Kvalitetsfett är inte farligt

Smal eller tjock spelar mindre roll. Det är kvaliteten på din fettväv som avgör effekterna på hälsan, enligt ny forskning. Medicinsk Vetenskap intervjuar forskaren Peter Arner, som vet nästan allt om fett.

Varför har vissa lättare att gå upp i vikt än andra?

Bild på medicinforskaren, Peter Arner. – Vissa människor har en benägenhet att utveckla en sämre fettväv, som inte kan lagra fettet på ett normalt sätt. Det är genetiskt och beror inte på livsstilsfaktorer. Dessa personer har bland annat större fettceller, mer utsläpp av fettsyror i blodet och fel på hormonerna som bildas i fettväven.

– Personer med dålig fettväv har också lättare för att faktiskt bli feta, men även smala kan ha dålig fettväv och därmed drabbas av samma komplikationer som följer med fetma, till exempel åderförkalkning.

Samtidigt är det inte alla feta som drabbas av hälsoproblem på grund av sin fetma, vad beror det på?

– Ungefär en tredjedel av de som räknas som feta har inga komplikationer alls, så de har uppenbarligen bättre fettväv än resterande två tredjedelar. Detta är något vi har stort forskningsfokus på just nu genom att försöka hitta markörer som förklarar varför just den här tredjedelen slipper komplikationer.

Att fettceller hela tiden nybildas och bryts ned hos människor var en unik upptäckt som din forskargrupp gjorde för ett par år sedan. Vad innebär det?

– Förr trodde man att kroppens alla fettceller bildades när man var ung, men vi har visat att man byter ut tio procent av sina fettceller varje år. Det betyder att antalet fettceller är konstant, eftersom nybildning och nedbrytning balanserar varandra. Feta personer har fler fettceller och högre omsättning än vad normalviktiga har, vilket delvis förklarar varför de har så svårt att hålla vikten nere efter bantning.

– De nybildade cellerna behöver nämligen snabbt fyllas på med fett, därmed ökar risken för att man går upp i vikt igen. För närvarande håller vi på att ta patent på en molekyl som vi har identifierat, som styr nybildningen av fettceller och som vi sett är påverkad hos feta personer.

I en ny studie, publicerad i PLoS Biology, har du tittat närmare på nedbrytningen av fettceller, vad kom ni fram till?

– Vi lyckades bromsa omsättningen av fettsyror in och ut ur fettcellen och kunde då konstatera att risken för diabetes minskade, trots att själva fettmängden inte hade minskat. Med en långsammare nedbrytningsprocess släpps alltså inte lika många farliga fettsyror ut i blodet.

Vad tror du om framtidens möjligheter att hitta nya effektiva, behandlingsmetoder mot fetma?

– Den bästa metoden är alltid att äta mindre och röra sig mer. Men jag tror att vi, kanske inom tio år, kommer att ha läkemedel mot dålig fettväv. Det är mer relevant att koncentrera sig på dåligt fungerande fettväv än att inrikta sig enbart på fetma.

Text: Lisa Hagsten. Först publicerad i Medicinsk Vetenskap 2/2013.

 Fakta om fett

  • Etthundra miljarder hungriga fettceller kan göra det svårt för feta personer att hålla vikten.
  • Tio procent av våra fettceller nybildas varje år.
  • Fettdroppen utgör en stor del av en fettcell och tränger undan cellkärnan.
  • Fettcellerna bildar tillsammans fettväven: en lagringsplats för energi.
  • Fett innehåller mer energi än andra näringsämnen.
  • 1 gram fett = 9 kcal vilket är mer än dubbelt så mycket som 1 gram kolhydrater eller protein.
  • Fettceller har vi för att kunna utsöndra vissa hormoner, hålla värmen, förvara näringsämnen, dämpa stötar (som under fotsulan) och lagra energi.
  • 1/3 av energin som vi får i oss under dagen bör enligt Livsmedelsverkets rekommendationer komma från fett*. För en kvinna innebär det cirka 70 gram fett per dag och för en man 90 gram fett per dag.
  • Andelen fett hos en normalviktig kvinna cirka 30 procent av kroppsvikten och hos en man cirka 17 procent av kroppsvikten.
  • Normalviktiga har cirka 40-50 miljarder fettceller och feta personer har cirka 100 miljarder fettceller.

Bild på fettceller

Källor: Livsmedelsverket, Peter Arner, Wikipedia, först publicerad i Medicinsk Vetenskap 2/2013.

Länkar

Biomedicinsk laboratorievetenskap/teknologi