Kognition och minne - vilken betydelse har ålder och kön?

Har intelligensen under barndomen ett samband med om vi senare kommer att drabbas av demenssjukdom? Den frågan ska Agneta Herlitz försöka besvara genom att studera gamla register med studiebetyg från tredje klass. Utgångspunkten är två större projekt omfattande sammanlagt 5 200 personer, bland annat det så kallade Kungsholmsprojektet, som mellan åren 1987 och 2000 följde 1 700 äldre, från början friska personer.

- Vi kommer via Stockholms stadsarkiv och landsarkiven att leta upp skolbetygen för alla personer som deltog i Kungsholmsprojektet. En skotsk studie har tidigare kunnat koppla ihop hög intelligens i barndomen med en minskad risk för demens. Det vi nu kan göra är att titta på utbildningsnivån i 10-årsåldern, som är relaterad till intelligens.

Forskargruppen kommer också att studera betydelsen av aktiviteter senare i livet. Hög utbildning är exempelvis en faktor som anses kunna ge ett visst skydd mot Alzheimers sjukdom, liksom hög arbetskomplexitet och aktivitetsnivå, mentalt, fysiskt eller socialt.

- Hjärnan har en reservkapacitet som gör att insjuknandet i demens kanske kan skjutas upp. Hur länge vet vi inte, men kanske rör det sig om några år.

Könsskillnader i minnet

Agneta Herlitz forskning kring kognitiva funktioner har till stor del fokuserat på minnesfunktioner. En del av långtidsminnet är det episodiska minnet, där vi kommer ihåg det som vi själva har varit med om. Här presterar kvinnor på en högre nivå än män.

- Vi fann bland annat att kvinnor mellan 35 och 80 år kom ihåg mer information än de jämngamla männen. Vi har även kunnat visa att såväl små flickor som unga och äldre kvinnor kommer ihåg verbal episodisk information bättre än män, skillnader som existerar i en rad olika länder och kulturer.

När det i stället handlar om den så kallade visuospatiala förmågan, där det gäller att förstå flerdimensionella former, eller att komma ihåg vägen tillbaka genom skogen, utfaller det i stället till männens fördel.

- Könsskillnaderna i minnet finns mycket tidigt i livet, redan hos femåringar, och består hela livet trots sjukdom och åldrande.

Gruppen har tidigare kunnat konstatera att de fluktuerande nivåerna av könshormonerna östrogen och testosteron inte påverkar den kognitiva prestationen, och inte alls kan förklara könsskillnaderna i kognition - i motsats till vad som ibland har hävdats. Ett konkret exempel är de tidigare rekommendationerna om hormontillskott till kvinnor i övergångsåldern i syfte att bland annat förbättra den kognitiva förmågan.

Att komma ihåg ansikten

Hennes tidigare forskning har också kunnat visa på könskillnader i en annan aspekt av det episodiska minnet, nämligen förmågan att komma ihåg ansikten. Även här presterar kvinnor och flickor bättre och könsskillnaden är särskilt stor när det gäller kvinnoansikten. Orsakerna till dessa könsskillnader är till stor del okända.

- Vi har dock visat att kvinnor är väldigt bra på att känna igen andra kvinnor. Det gäller även nioåriga flickor som är särskilt duktiga på att känna igen jämnåriga flickor, men även vuxna kvinnor.

- En bidragande orsak kan också vara lekmönstret hos barn; medan småflickor oftast leker ansikte mot ansikte, brukar pojkar i stället leka mer bredvid varandra.

Forskargruppen har i en studie låtit människor betrakta androgyna ansikten. Personerna blev tillsagda att de skulle få se antingen kvinno- eller mansansikten eller ansikten på barn.

- De kvinnor som trodde sig se kvinnliga ansikten kom ihåg fler ansikten än de som trodde sig betrakta androgyna ansikten. Det visar att vi styrs av vad vi förväntas se och inte av någonting hos den person vi tittar på.

I ett pågående projekt ska gruppen studera om könsskillnaderna i ansiktsigenkänning existerar redan i spädbarnsåldern; spädbarn har nämligen lättare för att kategorisera kvinnoansikten.

Man ska även undersöka om det faktum att kvinnor har bättre minne för kvinnliga ansikten kan förklaras av skillnader i ögonrörelsemönster, respektive om sociala relationer och personlighet är associerat med igenkänningsförmåga av ansikten.

Inom ramen för forskningen kring könsskillnader kommer gruppen även att studera könsskillnader i kognition och hjärnaktivitet med hjälp av funktionell magnetkamera.

- Förklaringarna till dessa könsskillnader, som finns i många kulturer och i alla åldrar, är ganska dåliga. Det finns därför mycket att lära.

Text: Eva Cederquist, publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2008

Om forskningsämnet

Kognition är ett samlingsnamn för intellektuella funktioner som inbegriper uppmärksamhet, minne och språk. Forskning i åldrandets psykologi behandlar de kognitiva förändringar som sker i det normala och patologiska åldrandet, men även hur faktorer som kön och hormoner påverkar den kognitiva prestationen.

Bland annat studeras risker att insjukna i demens och om det kan ha ett samband med den kognitiva förmågan i barndomen. Även könsskillnader i att komma ihåg ansikten studeras, liksom hur dessa skillnader avspeglas i hjärnaktiviteten.

Länkar

GeriatrikProfessorPsykologiÅldrande