Jakten på okända mikrober

This page in English

Många personer drabbas av infektionsliknande symptom utan att läkarna kan hitta det virus eller bakterie som ligger bakom. Det är idag också mer eller mindre känt att mikrober kan fungera som "triggers" för helt andra sjukdomar som exempelvis mag-tarmproblem, hudsjukdomar, autoimmuna tillstånd eller cancer.

Forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet tar nu den moderna DNA-tekniken till hjälp för att utforska denna ännu okända del av människans mikroflora.

Att människans mikroflora - alla de bakterier och virus som vi alla bär på och i kroppen - är till nytta för vår hälsa är alltmer välkänt. I vissa fall orsakar den dock sjukdom och det blir alltmer uppenbart att det då inte bara handlar om typiska infektionssjukdomar. Vilka mikrober det handlar om och vad det är som gör att de ibland orsakar sjukdom är dock ännu inte klarlagt.

Hittills har identifikationen av bakterier och virus främst skett genom odling och framför allt för virus är detta en mycket svår och chansartad teknik. Dagens genomteknik gör det nu möjligt att med en helt annan effektivitet hitta sjukdomsframkallande mikrober i patientprover.

Storskalig DNA-sekvensering

Forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet går därför samman i en större mikrobiomstudie där man med storskalig DNA-sekvensering ska kartlägga mikroorganismerna i utvalda prover. Vissa analyser kommer att utföras vid Science for Life Laboratory.

- Vi kommer att kombinera vår kunskap inom avancerad genomteknik inriktat på virus och bakterier - där vi är pionjärer - med tillgången till de fantastiska patientmaterial som finns i Sverige, berättar Björn Andersson, koordinator för projektet och professor vid Karolinska Institutet.

Intresset för så kallad mikrobiomik är stort över hela världen just nu, men man gör då främst mer generella kartläggningar av hur den naturliga mikrofloran ser ut.

- Vi kommer inrikta oss på ett spektrum av specifika sjukdomar och därför analysera prov från utvalda patientgrupper. Vi är till exempel intresserade av hudsjukdomar, diarréer, sjukdomar i luftvägarna och tumörer.

Öppnar upp för nya forskningsfält

Varje ny mikrob som upptäcks ger idag upphov till ett helt nytt forskningsfält och nya forskningsgrupperingar.

- Från tidigare erfarenhet vet vi att varje nytt virus som identifieras kan leda till tillämpningar som diagnostiska verktyg och i förlängningen läkemedel och/eller vacciner, säger Björn Andersson.

DNAInfektionsmedicin