”Jag ser det som en medmänsklig sak att göra”

This page in English

”Det uppfattas tydligen som hjältemodigt, men för mig är det självklart att vara sms-livräddare och att springa när larmet om misstänkt hjärtstopp kommer. Med enkla medel kan man öka chansen för en person att komma tillbaka till livet vid ett hjärtstopp.

Första gången som det var skarpt läge för mig var i december. Jag åt middag på restaurang när mobilen började tjuta med ett obehagligt, öronbedövande ljud. Även om jag är läkare blev jag stressad när jag förstod att det var ett riktigt larm. Jag sa till personen jag var med ’Det är ett hjärtstopp här i närheten, jag måste springa. Jag kommer tillbaka och jag betalar maten sedan.’

Det var ungefär hundra meter att springa. Jag kom fram före ambulansen. Jag kollade personens puls och sedan började jag göra hjärtkompressioner. Polisen och ambulansen kom strax efteråt. Jag blev imponerad av hur snabba och duktiga de var. En trevlig ambulanssjuksköterska frågade hur det kändes för mig och jag sa att jag mådde bra.

Direkt efteråt tänkte jag inte så mycket mer än att jag skulle gå tillbaka och fortsätta äta. Det gjorde jag också, men jag var ändå lite omskakad. Det var svårt att återvända till vanliga samtalsämnen.

Många har frågat efteråt om det inte är jobbigt att vara på jour hela tiden och alltid vara tillgänglig, men jag ser inte detta som en läkargrej. Det här är en medmänsklig sak att göra och det kändes väldigt bra att hjälpa till. Om det var min pappa eller jag själv som fick hjärtstopp skulle jag vara jätteglad om någon var där och påbörjade livräddning.

Jag hoppas att sms-livräddning sprids till övriga delar av landet. Om jag inte haft appen hade jag inte märkt att en människa fick ett hjärtstopp så nära platsen där jag befann mig. Då hade jag bara suttit där och ätit min middag.”

Hjärt-kärlsjukdomarKardiologi