Infektionsimmunologi - ett intensivt forskningsfält

Infektionsimmunologi handlar om hur immunsystemet reagerar i samband med infektioner och vaccinationer. Det handlar inte bara om teori utan också om praktik. Marta Granström, professor i klinisk bakteriologi har bidragit med en rad nya metoder som används inom diagnostik och vaccinhantering över hela världen.

När hon var ansvarig för kontrollen av virusvacciner på SBL utvecklade Marta Granström nya metoder att möta föroreningar i vacciner och dessa metoder ingår idag i de internationella kontrollkrav som gäller. Hon har gjort en rad seroepidemiologiska studier av sjukdomar som kikhosta, difteri och olika fästingburna infektioner, vilket betyder att hon mätt antikroppsnivån för att se hur vanliga dessa sjukdomar är i befolkningen.

Marta Granströms intresse för immunologi väcktes på allvar i början av 1970-talet, när hon skulle skriva sin avhandling om hur vita blodkroppar reglerades och arbetade med en egen kroppsegen substans som skulle visa sig bli den först beskrivna cytokinen, Colony stimulating factor (CSF). Cytokiner är hormonlika signalsubstanser som aktiverar immunförsvaret.

Under sin tid som klinisk virolog utvecklade hon bättre och snabbare metoder för diagnostik av virusinfektioner, till exempel för TBE, en fästingburen infektion som kan ge allvarliga former av hjärninflammationer och som överförs av samma fästingart som Borrelia.

Sedan hon 1985 blivit specialist även inom ämnet klinisk bakteriologi utvecklade hon olika serologiska metoder som mäter antikroppssvaret i samband med infektioner och vaccinationer.

- Eftersom vi i Sverige hade slutat att vaccinera barn mot kikhosta 1979 blev det en viktig uppgift att utveckla nya metoder för diagnostik av denna sjukdom, berättar Marta Granström.

Hon var med om att skapa den första ELISA-metoden för serologisk diagnostik av kikhosta och utvecklade den metod med vars hjälp man kan mäta neutraliserade antikroppar, den så kallade CHO-cells-testen.

Arbetet blev uppmärksammat internationellt och ledde till att institutionen slöt ett omfattande kontrakt med den amerikanska myndigheten, Centers for Disease Control, för att utveckla och utvärdera diagnosmetoder av kikhosta. Dessa serologiska metoder användes sedan för utvärdering av nya så kallade acellulära kikhostevacciner. Dessa vacciner består, till skillnad från de äldre helcellsvaccinerna, enbart av delar eller produkter av kikhostebakterien. Den viktigaste komponenten, som ingår i alla acellulära kikhostevacciner, är ett avgiftat toxin (en tioxid) av kikhostetoxinet.

Diagnostikens A och O

Marta Granström har också deltagit i arbetet med att få fram nya diagnosmetoder för bakterieinfektioner och djupa infektioner. Här handlar det bl a om gula stafylokocker, Staphylococcus aureus, som ligger bakom sjukhussjukan men också en bakterie som heterPseudomonas aeruginosa. Hon har också arbetat fram diagnosmetoder för bakterier som orsakar lunginflammationer, till exempel Streptococcus penumoniae och Mycoplasma pneumoniae.

En annan infektion där serologin blev viktig för rätt diagnos var borreliainfektion, som orsakas av en spiroket, Borrelia burgdorferi.

Här var Marta Granström med om att utveckla den första ELISA-metoden i Europa och hon drogs snart in i ett internationellt samarbete, både ett europeiskt projekt i form av en så kallad EU Concerted Action, och ett WHO-projekt.

Nästa steg blev att studera en rad nyupptäckta fästingburna infektioner som orsakas av Ehrlichia ochBabesia. Ehrlichia är en bakterie av familjen rickettsier och angriper de vita blodkropparna medan Babesia är en parasit, besläktad med malaria som angriper de röda blodkropparna. De vanligaste symtomen hos personer med normalt immunförsvar som smittats av någon av dessa två mikroorganismer är influensaliknande symtom.

Nya kikhostevaccin

Under de år Marta Granström arbetade vid Vaccinproduktionsavdelningen på dåvarande myndigheten SBL blev hon ansvarig för prövningen av vacciner och immunglobuliner. Hennes forskargrupp undersökte effekten av immunglobuliner som framställts med de nya acellulära kikhostevaccinerna. De testade behandlingen på barn som redan insjuknat i kikhosta och fann att sjukdomen fick ett mildare förlopp om man gav tillräckligt hög dos immunglobuliner till barnen. Forskarna studerade också hur mottagarens eget immunförsvar reagerade på de nya kikhostevaccinerna.

Genom att undersöka effekten av olika doser av difterivaccin kom forskarna fram till att helt nya principer för hur vaccinet skall ges - förändringar som slagit igenom både när det gäller nya doser och vaccinationsschema i Sverige.

De vaccinprojekt som idag är aktuella går ut på att studera effekten av kikhostevaccinering hos större barn och hos vuxna. Dessutom vill Marta Granström försöka få fram metoder som innebär att vaccinering av den äldre befolkningen mot influensa och pneumokocker kan öka.

Ett annat viktigt forskningsområde gäller tarminfektioner, där Marta Granströms forskargrupp både har utvecklat och utvärderat den första ELISA-metoden för bakteriegifter som Clostridium difficiletoxin A och B. Hon håller för närvarande på att studeraHeliobacter pylori, bakterien som orsakar gastrit och magsår.

- Vi genomförde nyligen en stor seroepidemiologisk studie där vi följde infektionen med denna bakterie hos 300 barn från sex månaders till tolv års ålder, berättar Marta Granström.

Dessa nära 2 000 serumprover visade att infektion med Heliobacter pylori är vanlig även hos svenska barn men att infektionen hos småbarn är av övergående natur. Pågående och planerade studier inom detta forskningsfält går ut på att studera hur vanlig bakterien är i befolkningen och hur infektionen yttrar sig hos barn.

Vi studerade hur stor andel av svenska barn var infekterade vid 10-års ålder med Helicobacter pylori. Det visade sig att genomsnittet var 16% men att mammans härkomst var en helt avgörande riskfaktor. Om mamman kom från en lågriskland, till exempel Sverige, var bara 2% av barnen infekterade även om de vuxit upp i invandrartäta områden. Kom mamman från något en högriskland till exempel i Afrika, var hela 60% av barnen infekterade. Studien bekräftade att H. pylori infektion är en familjesmitta.

För att försöka klargöra vem smittade vem i en familj undersöktes några av barnens familjer. Samma stam återfanns hos 80% av syskonen och 60% av mammorna men hos inga pappor. Däremot hade drygt 20% av föräldrarna samma stam, vilket tyder på en ping-pong infektion inom familjen, med barnen som de största smittspridarna.

Studierna av Helicobacter infektion fortsatte sedan inom ramen för Karolinska Institutet Research Training (KIRT) i Vietnam där två doktorander undersökte infektionsförekomsten - mycket högre än i Sverige - samt bästa behandlingsmetoden för barn. Antibiotikaresistens visade sig vara ett mycket större problem än man anat och risken för infektionens återkomst stor hos de yngsta barnen.

Publicerad i "Cell till Samhälle" 1997, granskad och uppdaterad 2012.

Länkar

BakterierImmunologiInfektionsmedicinProfessor