Individanpassad dosering av läkemedel

Det tar ofta lång tid att prova sig fram till vilket läkemedel som passar för en viss patient, och vilken dos som är lagom. En process som kan vara alltifrån besvärlig till direkt skadlig, i värsta fall livshotande, för patienten. Tänk om man istället med god precision kunde förutsäga vilken behandling en viss patient behöver, genom att analysera journaldata och patientens genetik. Det är vad Marja-Liisa Dahl, professor i klinisk farmakologi vid institutionen för laboratoriemedicin, vill att hennes forskning ska leda till.

- Olika människor svarar väldigt olika på ett visst läkemedel, och det är ett stort problem i vården att patienter inte får de läkemedel eller de doser som just de behöver, säger hon. Inom många behandlingsområden vet vi att det är ungefär en tredjedel som får en för liten effekt av behandlingen. Att behandlingen ger allvarliga biverkningar är också vanligt. De kan vara så påfrestande att patienten underviker att ta sin medicin enligt ordination.

Balansera dosering utifrån patientdata

Marja-Liisa Dahl studerar orsakerna till att vi reagerar så olika på läkemedel. Målet på lång sikt är att utveckla diagnostiska laboratorietest och algoritmer som utifrån ett antal variabler räknar ut vad just den här patienten behöver. Själv är Marja-Liisa Dahl främst inriktad på att kartlägga genetiska faktorers betydelse, men hon betonar att de behöver kombineras med kliniska patientdata.

Vilka dessa data är skiljer mellan olika läkemedel och sjukdomar, men faktorer som ofta har betydelse är ålder, andra läkemedel, andra sjukdomar, njurfunktion, tobaksrökning, vikt och kön. Sammantaget leder de olika faktorerna ofta till mycket stora skillnader i läkemedelsbehov.

- När det gäller psykofarmaka, som är huvudspåret i min forskning, är det vanligt med 10- eller 20-faldiga skillnader i dosering mellan olika patienter, säger Marja-Liisa Dahl. I praktiken innebär det att man måste börja behandlingen på låga nivåer och öka tills man ser tillräcklig effekt. Det kan bli en lång och för patienten plågsam tid innan man ställt in dosen eller hittat ett läkemedel som ger effekt utan oacceptabla biverkningar.

Trots det har det forskats alltför lite om individanpassning av psykofarmaka, konstaterar hon. Andra behandlingsområden där man hittills gjort större framsteg kan hittas bland annat inom cancer och hjärt-kärlsjukdomar.

- Att kunna förutsäga om en tumör kommer att svara på ett läkemedel eller ett annat är förstås oerhört viktigt, säger Marja-Liisa Dahl. Där bedrivs intensiv forskning och läkemedelsutveckling idag. Och när det gäller utvecklingen av algoritmer för dosering så har sådana tagits fram det för blodförtunnande medlet warfarin (waran).

Vid behandling med warfarin, gäller det att balansera doseringen perfekt, förklarar hon. För låg dos riskerar att leda till blodproppar, för hög dos till blödningskomplikationer. Nu testas framtagna algoritmer i prospektiva studier runt om i världen.

Journaldata som grund

I framtiden kommer den nya kunskapen om individanpassning av läkemedelsbehandling att integreras i till exempel patientjournalsystem, menar Marja-Liisa Dahl.

- Den stora utmaningen för det här området på lång sikt kommer att bli informatiken: att ha journaldata som håller tillräckligt hög kvalitet och är tillgänglig för såväl vård som forskning och utveckling. Att plocka fram kliniska data är inte alltid så lätt som det låter. De fakta man behöver dokumenteras inte alltid, och om de dokumenteras är de inte alltid lätta att extrahera ur systemet.

Men finns det inte en fara i att göra dosuträkningen till en fråga för IT-systemen? Att det blir en "svart låda" som returnerar värden som läkaren har svårt att bedöma rimligheten i?

- Jo, man ska akta sig för att bygga "svarta lådor", svarar Marja-Liisa Dahl. Det finns alltid ytterligare kliniska uppgifter om patienten, som inte är inkluderade i algoritmen, men som ändå är relevanta. Systemen kan inte ersätta den förskrivande läkarens bedömning eller frånta honom eller henne ansvaret, men de kan vara ett användbart stöd.

Redan idag finns varningar för vissa läkemedelskrockar inbyggda i journalsystemen, och en kunskapsdatabas där man kan få en värderad och aktuell information om hur olika läkemedel interagerar. Det är bland annat så som Marja-Liisa Dahl tänker sig att kunskapen om individanpassat läkemedelsval och algoritmerna för individanpassad dosering ska fungera i framtiden: som ett evidensbaserat förskrivarstöd och kontroll som varnar om en ordination avviker från rekommendationerna.

Text: Anders Nilsson. Publicerad i "Från Cell till samhälle" 2012

Om forskningsämnet

Omsättningen av läkemedel i kroppen är ett komplext system, som inkluderar hur substanser tas upp och transporteras i kroppen, hur de passerar olika hinder såsom blod-hjärnbarriären, och hur de så småningom elimineras av kroppen. Läkemedel och deras nedbrytningsprodukter utövar sin effekt via målmolekyler, till exempel receptorer. I alla dessa avseenden finns individuella skillnader, vilket resulterar i att olika människor har mycket olika känslighet för samma preparat.

Länkar

Professor