Hoppet om barn tillbaka

När Lotten drabbades av cancer för elva år sedan frystes hennes äggstocksvävnad ned eftersom hon riskerade att bli steril av cancerbehandlingen. Nu har vävnaden satts in i äggstocken igen och önskan om barn är stor även om förutsättningarna inte är de bästa.

Lotten var 23 år när hon drabbades av den ovanliga cancersjukdomen Ewings sarkom, som satt i och omkring svanskotan. Eftersom ett program för fertilitetsbevarande åtgärder hade etablerats på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge blev hon i samband med ett läkarbesök tillfrågad om hon ville få sin äggstocksvävnad uttagen och nedfryst, för att bevara möjligheterna att bli gravid i framtiden.

– Detta var något helt nytt fick jag veta och man visste inte vad resultatet skulle bli. Frågan om barnlöshet bekymrade mig inte så mycket just då, för jag var bara fokuserad på att bli frisk. Men jag kände ändå att det kanske kunde bli viktigt i framtiden, säger Lotten.

Tumören gick inte att operera bort, så under tio månader fick Lotten i stället behandling med strålning och cellgifter.

– Behandlingen var jättetuff. Jag blev helt utslagen och mycket infektionskänslig. Sedan gick jag rakt in i klimakteriet med värmevallningar och sömnproblem, men tumören försvann och jag har inte fått återfall.

I dag blir över 80 procent av de barn och unga som drabbats av cancer friska. Men en allvarlig biverkan av cancerbehandlingen är att den skadar gametcellerna, det vill säga äggcellerna hos kvinnor och spermiebildninsgscellerna hos män, vilket gör att många canceröverlevare riskerar att berövas möjligheten att få barn senare i livet.

Fertilitetsbevarande vårdprogram för cancersjuka

I Sverige finns i dag ett världsunikt fertilitetsbevarande vårdprogram för cancersjuka. På Karolinska Institutet har forskning pågått sedan slutet av 1990-talet om metoder för att frysa ned och bevara äggstocksvävnad.

Professor Outi Hovatta på Karolinska Institutet var år 1996 först i världen med att beskriva metoden för att frysa ned äggstocksvävnad från kvinnor. Sedan dess används metoden på många universitetskliniker i världen och 15 barn har fötts efter att deras mamma fått återtransplanerat upptinad äggstocksvävnad. Hälften har fötts utan hjälp av provrörsbefruktning. I Sverige har cirka 150 kvinnor fått äggstocksvävnad uttagen och nedfryst. Fyra kvinnor har fått tillbaka vävnaden, men ännu har inga barn fötts.

– För oss är det nu fantastiskt att få se kvinnorna, som har varit så sjuka och fått cellgifter, när de är friska och kommer tillbaka till oss och vill bygga upp en familj, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, medicine doktor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet och överläkare samt ansvarig för fertilitetsbevarande åtgärder, vid kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

Odlingsförsök av outvecklade äggstocksceller

Vid exempelvis leukemi, äggstockscancer eller vissa typer av ärftlig bröstcancer kan cancerceller sprida sig till äggstockarna. I de fallen får äggstocksvävnaden inte sättas tillbaka i kvinnan, för då kan hon få tillbaka sin cancersjukdom. I stället måste man få de mest outvecklade äggstockscellerna från äggstocksvävnaden att mogna utanför kroppen i en cellodlingsskål. Därefter är tanken att man ska göra en provrörsbefruktning.

– Vi är nära, men har ännu inte lyckats helt att få en outvecklad äggcell att mogna till en kompetent äggcell som kan befruktas, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.

Om de lyckas få metoden att fungera skulle den kunna hjälpa personer som drabbats av cancer innan de kommit in i puberteten att få barn senare i livet. I dag sparas därför deras äggstocksvävnad i hopp om att de ska kunna bli gravida som vuxna om 20-30 år.

Kenny Rodriguez-Wallberg hoppas också i framtiden kunna ta fram läkemedel som skyddar äggstockarna och äggcellerna under cancerbehandling.

Provrörsförsök trots dåliga utsikter

För Lotten kom önskan att få barn när hon fyllde 30 år. Året därpå tinades därför en del av äggstocksvävnaden upp och sattes tillbaka i hennes ena äggstock och i bukhinnan. Efter en kompletterande operation fick hon tillbaka sin mens.

För att sedan få hjälp att bli gravid fick Lotten år 2009 genomgå flera hormonbehandlingar för att stimulera äggstocksvävnaden att mogna fram ägg. I vanliga fall får man ut cirka tio ägg vid varje behandlingstillfälle. Men hos Lotten lyckades man som mest få fram fem ägg från den begränsade äggstocksvävnad som hon har kvar. Äggen befruktades, men få embryon utvecklades vidare. Paret gjorde en provrörsbefruktning, men den efterlängtade graviditeten uteblev. Snart gör de ett till, kanske sista, försök.

– Vissa perioder tänker jag varje dag på att vi kanske inte kan få barn. Jag är inte förtvivlad utan mera konstaterande, för vi har vetat om det här i mer än tio år. Nu får vi ju chansen att försöka igen, men om det inte fungerar så blir det bara vi två. Några andra alternativ har aldrig varit aktuella för oss.

Lotten upplever att hon och hennes man genom åren sluppit närgångna barnfrågor.

– De flesta i min omgivning vet att jag har haft cancer och att det kan leda till svårigheter att få barn. Att skriva dagbok och läsa mycket om andras problem med att få barn har hjälpt Lotten att ta sig igenom svåra perioder.

– Man känner sig ändå ganska ensam, även om man vet att många har varit med om liknande saker. Men jag och min man pratar mycket om det här och har blivit väldigt sammansvetsade genom åren. Det känns som att vi fixar det här tillsammans.

Text: Helena Mayer, Medicinsk Vetenskap nr 4, 2010

Länkar

Reproduktionsmedicin